ATT VÅRDA Ett fungerande domstolsväsende är nummer ett. Utan ett sådant fungerar inte någonting annat i samhället. En grundsten hos oss är fri bevisföring och värdering. Vi har en stor fördel som lätt kan glömmas bort, nämligen just principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering. Det betyder att våra domstolar är tillåtna att lyssna till och granska alla sorters bevisning. Till skillnad från i länder med jurysystem. Alltså: alla bevisning som kan bli av betydelse för utgången får åberopas och framläggas av parterna. Men i brottmål och familjemål får också domstolen vara aktiv. De restriktioner som man har till exempel i länder med jurysystem, det har inte vi. Våra rättegångar präglas inte av protester och motprotester när det gäller vad som får sägas eller åberopas. Det är inga rop om "objection" eller beslut om "objection sustained" eller "objection over ruled". Språket i våra rättssalar är samtalande och analytiskt, inte i första hand retoriskt. För att domaren skall kunna fullgöra sin del fordras kunskaper i bevisföring och -värdering, samt allmänna kunskaper om människor och logik. I engelskamerikansk tradition är det parterna som har ansvaret för bevisningen. Hos oss har domarna huvudansvaret fastän parterna fått uppdraget i första hand. Vi skall följa båder nordisk/kontinental rättstradition, där den riktiga domen är i samhällets intresse, och den anglosachsiska, där parterna har ansvaret för bevisningen. Problemet: Våra domare rektyteras ofta från statsdepartementen. Där lär man sig inte något om bevisning.    "När förnuftet sover tar spökena överhanden", Francisco Goya (Men den kloka katten vet att ngt är fel) Varför skriver jag om den fria bevisföringen? Jo, dels för att den ställer krav på domaren, men också för att vi lätt glömmer att åklagarsidan i regel är den som kan utnyttja denna möjlighet maximalt. Ett myller av detaljer kan leda till så kallad överknäckning (juristslang för när sinnet för proportioner förloras). Domaren måste ingripa om försvaret inte klarar situationen. Kanske ge direkta uppdrag till försvaret eller åklagaren. Mer att vårda och mer känt De stora egenskaperna: offentlighet, insyn, en självständig åklagarinstitution, självständiga advokater/försvarare. En egen, inte utifrågn påtvingar rättstradition som utvecklats från gammal tid, över 1743 års lag (som fick utarbetas och sammanställas under etthunda år) och fram till nutidens ständiga granskning.