BACKROOM INTELLIGENCE Yttranden i domarutnämningsärenden: Domarnämndens möte 2009-01-14 Vid förslag till tjänster som hovrättsråd i Svea hovrätt ansåg nämnden bl a.: ­- att arbete som hyresråd i 2,5 år, hos justitiekanslern i nästan 5 år och någon tid i finansdepartementet slår medsökande med 6 år som rådman i tingsrätt, medsökande med 2 år som rådman, medsökande med ny advokattitel och 7 år som rättssekreterare vid EU-domstolen, samt medsökande med 6 år som rådman och 3,5 år som revisionssekreterare. Fråga: Vilka kunskaper och egenskaper anser domarnämnden erfordras för arbete som domare i hovrätt och vilka av dessa egenskaper skaffar man sig som hyresråd eller hos JK eller i finansdepartementet? Nedan följer observationer beträffande särskilda yttranden som lämnats beträffande utnämnda domare. Genomgående saknas helt kommentarer angående vederbörandes kunskaper i bevis­värdering. Yttranden om utförda domaruppgifter är mycket sällsynta. De, som ger betyg framhåller svårigheten och vikten av arbetskuppgifter, som de haft gemen­samt med sökandena. Intygs­givarna är i regel själva utredare från departement. Nedan är alltså typfall. Det bör betonas att det inte finns anledning att ifrågasätta veder­börandes mera personliga egenskaper. Syftet med exemplifieringen är att påvisa sammankopplingen mellan regeringsarbete och domstolstjänster, hur brödraskapet går före kvalifikationer. MA, Dnr 11-2009, rådman i tingsrätt: Senaste sju åren före utnämningen huvudsakligen utredningsarbete. Hovrätts­presidenten Bromée exempli­fierar gällande syn på domaruppgifter i ett utlåtande 2007-12-03: ”mycket väl lämpad som rådman i tingsrätt; sannolikt har han anledning att sedermera ställa siktet på domarbanan högre än så.” (Reds översättning: rådmans­arbetet, det vill säga det egentliga domar­arbetet, är okvalificerat.) Bromée fortsätter: ”Avslutning­svis skulle jag vilja hävda att deltagande i ett demo­kratiskt förankrat lagstiftnings­arbete ger en kringsyn och insyn i samhälle­liga ange­lägen­heter och deras rättsliga reglering som är en särskilt värdefull merit för en domare i ett land som vårt.” Red:s anm: Sökanden sysslade vid tidpunkten för Bromées yttrande med frågor om patentskydd för biotekniska uppfinningar. (Reds översättning: Det är ovanifrån­perspektivet som gäller och det perspektivet får man även om man (vi) inte sysslar med ärenden, som förekommer i domstolarna.) ­- Yttrandena innehåller ingenting om kunskaper i bevisvärdering. PAS Dnr 12-2009 och 18-2009, hovrättsråd Merit: Kanslihusarbete de senaste tio åren. Yttrande av före detta justitie­rådet Bo Svensson: ”På grund av det anförda anser jag att (sökanden) är mycket lämplig för den sökta tjänsten som hovrättsråd i Svea hovrätt.” – Yttrandet grundar sig uteslutande på sökandens arbete med aktiebolags­lagstiftning. Ingenting nämns om förmåga betr. bevisvärdering. ÅT, Dnr 18-2007, hovrättsråd, tillika vice ordförande: Ett uttalande som särskilt illustrerar attityderna till den egentliga dömande verksamheten i tingsrätter är vad hovrättspresidenten Gunnel Wennberg säger i ett yttrande: ”Avslutningsvis vill jag framhålla att jag anser att det börjar bli ett problem att konkurrensen om befordrade domartjänster på attraktiva domstolsorter nu är så stor att många påfallande skickliga och lämpliga sökande ser det som hopplöst att någonsin få en sådan tjänst. Det kan i längden bli destruktivt och nedbrytande att oerhört kvalificerade personer som tillhör toppskiktet inom juristkåren inte har tillräckligt många befordrade tjänster att gå vidare till. Det borde enligt min mening ske en utveckling av tjänstestrukturen så olika typer av specialisttjänster, mellanchefsposter av olika slag m.m. inrättas i dom­stolarna.” Red:s kommentar 1: Att vara rådman är alltså enligt presidenten strunt och är inte en tjänst som man befordras till. Domstolsväsendet tillgodoser inte det så kallade toppskiktet, d v s gänget, de i utredningssammanhang samman­svetsade, i deras behov av att vara chefer, att få administrera dem som gör arbetet, att vara de som förmedlar problemställningar mellan domstolarna och domstolsverk, departement, advokatsammanslutningar och åklagarväsendet. Samt berövar domarna deras kontaktmöjligheter. Red:s kommentar 2: Om detta sägs i offentlig handling, vad sägs då mun mot mun inom gänget? NL, Dnr 11-2009, rådman i tingsrätt: Sökanden har ägnat de sista nio åren före utnämningen åt departements­arbete, d v s alla år efter genomgången domarutbildning. Ett yttrande av hov-rättspresidenten Bo Bromée illustrerar öppet situationen: ”Jag försökte ganska energiskt övertala honom att inte – som rätt många andra gjorde vid den tiden - välja någon mera lukrativ anställning utan fortsätta i en domarkarriär. Jag förespeglade honom då hart när lysande framtidsutsikter, förutsatt att han slog in på den klassiska vägen med kvalificerat lagstiftningsarbete i departement eller utredningar.” Kommentar än en gång: Lysande framtidsutsikter förverkligas genom lagstiftningsarbete. AH, Dnr 30-2009, Lagmanstjänst i tingsrätt: Ingenting nämns om förmåga till eller kun­skaper i bevis­värdering. Däremot betonas utrednings­verksamhet som särskilt meriterande liksom allmän trevlighet, administrativ förmåga, chefskvalifikationer, mål­medetenhet, drivkraft, hans önskan att få ta på sig en chefsroll. AL, Dnr 30-2009, Chefsrådman i tings­rätt: Här betonas, som ett tydligt undantag från övriga omdömen, humanjuridiskt intresse vilket varit bra i familjemål och vissa brottmål samt särskilda kunskaper om våld i nära relationer. Analysförmåga framhäves. Ingenting sägs om bevisvärdering. S J Dnr 50-2008, hovrättsråd, vice ordförande i hovrätt: (yttrandena dock angående tjänst som chefsrådman) Ej arbetat som domare på tretton år. Meriter: Arbete i departement och hos riksåklagaren. Trevlig etc. Intresse för att utvecklas, social, arbetsförmåga, analytisk. Ingenting om bevisvärdering. NJ, Dnr 20- 2009, rådman i tingsrätt: Här finns faktiskt yttranden om sökandens skicklighet som domare och som åklagare, yttranden som är övertygande angående sökandens förmågor som domare. TL, Dnr 19-2009, rådman i tingsrätt: Enbart utrednings- o liknande arbete under de närmaste elva åren före utnämningen. AL, Dnr 3-2009, rådman i tingsrätt: Här har vi ett undantag, där det saknas utrednings­meriter etc men där det väl finns alla goda andra, som advokat mm. Bra utlåtanden, men sökanden är 60 år vid utnämningen. LL, Dnr 50-2008, chefsrådman i tingsrätt: Utredningsarbete fram till domarutnämning 2002 och därefter jämsides med arbetet. Särskild utredare beträffande socialtjänst och patientsäkerhet mm, föredragande hos JO, rättssak­kunnig i Ju, chefsjurist socialstyrelsen, statens institutionsstyrelse. Kunnig i förvaltningsrätt. Hovrrådet vof Claes Örn yttrar sig 20051125: ” en person som för­tjänar att gå långt inom domarkarriären, om han väljer att vara kvar här.” Kommentar: Ingenting om bevisbedömning / värdering. Lägg märke till "gå långt inom domarkarriären"! Man skulle önskat att det hade hetat: "Kommer att göra goda insatser som domare"! FS, Dnr 31-2008, rådman i tingsrätt: Specialist på EU-rätt, närmast 2,5 års erfarenhet från advokatbyrå, elva år sedan domarutbildningen. PG, Dnr 31-2008, rådman i tingsrätt: Senaste fem åren före utnämningen rättssakkunnig i justitie­departementet. PROCEDUR I UTNÄMNINGSÄRENDEN Domarnämnden inhämtar referenser från domstolschefer och annan verksamhet.I ärenden ang. "vissa chefsanställningar" tar Domarnämnden hjälp av ett konsultföretag, som bl a gör ett "logiskt-analytiskt test", vilket redovisas muntligt vid nämndens sammanträde. Exempel på yttranden i tjänstetillsättningar som beretts av den tidigare tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet: - har gjort ett synnerligen gott arbete i de båda utredningar där jag varit eller är ordförande - inte något starkt namn - samarbetet (i kommitté) fungerade till belåtenhet - X har prövats i andra offentliga värv medan Y saknar sådan erfarenhet – därför bör X komma i fråga före Y, särskilt vill jag framhålla X, som jag i många år samarbetat med - hans insatser i x-utredningen var mycket bra - ovanligt lämplig för lagmanstjänst vad avser personalledande egenskaper, den juridiska skickligheten står inte i klass med den administrativa - har gott namn - har stor erfarenhet av lagstiftningsarbete - bestämd och orädd, självständig, har gott omdöme - har länge sysslat med mycket kvalificerade lagstiftningsuppdrag - har en bred utredningserfarenhet - visat förmåga till självständigt tänkande - har under drygt 10 år arbetat inom finansdepartementets område - har skött sekreteraruppdraget på ett utmärkt sätt - bra att samarbeta med - har stor erfarenhet av lagstiftningsarbete, - bestämd och orädd, självständig, har gott omdöme, - har länge sysslat med mycket kvalificerade lagstiftningsuppdrag - har en bred utredningserfarenhet, - arbetat i domstolsverket under 5, 6 år, - gör ett väldigt bra arbete som rättschef i x-departementet - gjorde bra ifrån sig när han företrädde departementet i internationella frågor - mycket angenäm att ha att göra med - har främst sysslat med x- och y-lagstiftning. DOCK, I ETT (1) FALL LYDER ETT OMDÖME: "handlade (visst stort brottmål) på ett mycket bra sätt". ------------------------------------------ En genomgång av drygt 150 yttranden till den tidigare tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet angående sökande till ordinarie domartjänster i tingsrätt och hovrätt visar: - i inget fall nämndes något om sökandens kunskaper i bevisprövning - i inget fall nämndes något om sökandens resultat i tidigare dömande verksamhet, t ex om vederbörandes domar hade blivit änd-rade i högre instans p g av felaktig bevis­prövning, eller tvärtom, om vederbörande hade klarat någon svår uppgift i sådant hänseende - i inget fall nämndes något om sökandens förmåga till kontakt med allmänheten - i inget fall inhämtades yttrande från åklagare eller advokat i utnämningsärendet. VÅRAT GÄNG I stället innehåller yttrandena kommentarer om sökandens förmåga till samarbete med referenten eller andra domare, veder­börandes meriter i utredningsarbete eller administrativa förmåga. Alldeles särskilt betonas sökandens verksamhet inom statens utrednings­maskineri. Således är det personlig bekantskap eller rykte som är källorna till omdömen, inte någon utvärdering av resultat. ___________________________________ Hur ser motsvarande utnämningsförfarande ut på andra håll? ___________________________________ Man bör jämföra utnämningspolitiken med vad som sägs i tingsrätts­instruktionen: 24 § Lagmannen eller en chefsrådman bör delta när ett mål eller ärende avgörs, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller ärendets art. 1 § I varje tingsrätt finns en lagman som är administrativ chef för tingsrätten. Lagmannen ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att tingsrätten hushållar väl med statens medel. I tingsrätterna finns också berednings­jurister. 1 a § Lagmannen är skyldig att vid tingsrätten genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Förordning (2007:1088). ____________________________________ ”Den svenska domarkåren kännetecknas av en långtgående lojalitet med den rådande ordningen och kan inte beskyllas för överdriven självhävdelse. Kod- och signalsystemet är utomordentligt starkt och de unga domstolsjuristerna lär sig snabbt vad som är passande och lämpligt.” Citat ur "Är Sverige en rättsstat", av hovrättslagmannen Krister Thelin. Sid. 52