CHRISTER RUNE En högaktuell analys Hovrättslagmannen Christer Rune skrev 1995 i Advokaten en humanistisk analys av situationen inom Sveriges domstolar. Kopia av hans artikel följer nedan. Här är några direkta smakprov, citat: "Systemet inbjuder nu till att utnyttja den karriärberoende domarkåren för andra syften än rättskipningens egna." "Bortsett från det svaga grundlags­skyddet, som gäller i rättssak, är domaren i varje annat avseende direkt eller indirekt beroende av regeringsmakten och av förmän, som på dess vägnar råder administrativt över honom. Beroendet blir mer påfallande ju fler befattnings- och lönesteg karriären får inom samma instans. Och ju fler förmän och andra som för karriärens skull skall hålla ögonen på honom och hans dömande." "Domarens gärning framstår som en enkel regelteknisk syssla, fullgjord genom att han rätt och slätt lägger samman process­materialets pussel enligt schema eller facit som står att läsa i lag och förarbeten. -.-" " ..sådant tankegods som styr den hållningen har i vårt århundrade lyckats grundligt misskreditera sig på kontinenten." Rune erinrar om vad Expertgruppen i 1972 års domarutredning konstaterade: "Domarnas beroende av befordran skulle undanröjas." "I varje instans skulle de alla vara lika, så som de är i våra båda högsta instanser. De skulle alltså inte tjänstgöra under förmän, med inflytande på deras karriär. Endast tjänsteåren skulle styra deras inbördes rang." "-.- att domare tillträder först som manifesterat skicklig och egen yrkesman, -.- att han med karriären bakom sig står i både yttre och inre mening stark gentemot annan statsmakt. Och att han till följd därav förmår låta sig styras mer av viljan att göra andra rätt än av fruktan att själv begå fel." Spalt 1, Nyckelmeningar: Med hovrätternas tillkomst blev senare grunden lagd till en domarkarriär, genom vilken statsförvaltningens allmänna behov av skolat rekryteringsunderlag för ämbetsmän skulle komma att tillgodoses. Systemet inbjuder nu till att utnyttja den karriärberoende domarkåren för andra syften än rättskipningens egna. Spalt 2. Nyckelmening: Christer Rune noterar att det bestående systemet segt försvaras av dem som drar fördel därav eller för självkänslans skull identifierar sig med det. Spalt 3. Nyckelmening: Bortsett från det svaga grundlagsskyddet, som gäller i rättssak, är domaren i varje annat avseende direkt eller indirekt beroende av regeringgsmakten och av förmän, som på dess vägnar råder administrativt över honom. Beroendet blir mer påfallande ju fler befattnings- och lönesteg karriären får inom samma instans. Och ju fler förmän och andra som för karriärens skull skall hålla ögonen på honom och hans dömande. Spalt 4. Nyckelmeningar: Domarens gärning framstår som en enkel regelteknisk syssla, fullgjord genom att han rätt och slätt lägger samman processmaterialets pussel enligt schema eller facit som står att läsa i lag och förarbeten. Spalt 5. Nyckelmeningar: ..för domarreglerna " (Olaus Petri domarregler) kan svenska domare visa uttalat förakt, en hållning som i sin tur röjer inre osäkerhet om egen förmåga att svara mot domarreglernas krav." "sådant tankegods som styr den hållningen har i vårt århundrade lyckats grundligt misskreditera sig på kontinenten." "I övrigt har försöken (att debattera domarnas ställning och rekrytering) inte lett till stort mer än att systemets bärare har vädrat behov av att slippa bli ifrågasatta." Spalt 6. Nyckelmeningar: Expertgruppen i 1972 års domarutredning konstaterade:"Domarnas beroende av befordran skulle undanröjas." "I varje instans skulle de alla vara lika, så som de är i våra båda högsta instanser. De skulle alltså inte tjänstgöra under förmän, med inflytande på deras karriär. Endast tjänsteåren skulle styra deras inbördes rang." Spalt 7. Nyckelmeningar: Expertgruppen, forts.:"Domarbanan skulle konverteras till en karrär för kvalificerade beredare vid domstolarna. Med drag av de kanslier vi nu har i de båda högsta instanserna och tjänlig som potentiell rekryteringsbas för domare. Fiskalskompetens grundad på treårig praktiktjänstgöring vid underrätt och överrätt, skulle vara en generell förutsättning för att bli domare." Spalt 8. Nyckelmeningar: "Ej heller skulle domarämbetet vara en födkrok för dem, som kanske en gång lovande efter hand tappat sugen eller eljest visat sig ej infria förväntningarna." Invanda, och omhuldade, inslag, inslag i nuvarande ordning som tjänar andra behov än rättskipningens skulle alltså falla bort. -.- att domare tillträder först som manifesteeat skicklig och egen yrkesman, -.- att han med karriären bakom sig står i både yttre och inre mening stark gentemot annan statsmakt. Och att han till följd därav förmår låta sig styras mer av viljan att göra andra rätt än av fruktan att själv begå fel.