OM RESNING Den 27 december 2011 dömde domstol i Etiopien två journalister för journalistik till fängelse i elva år. Samma dag vägrade Sveriges högsta domstol att befria två läkare från det eviga skamstraff och yrkesförbud, som Stockholms rådhusrätt utdömde 1988. Se angående resningsansökan: http://www.andersagell.se/pdf/AA_Styck_resning_tillinger_01_resningsansokan_111129.pdf samt http://www.andersagell.se/styckmord.html Den 18 februari 2010 skrev fjorton rättspolitiskt engagerade personer i Svenska Dagbladet: "Styckmordsfallet, och andra rättsfall den senaste tiden, visar på det märkliga förhållandet att det är frivilliga krafter och inte staten som har uppdagat misstag i rättskipningen. Sverige behöver en justitiemordskommission." (Författarna: Knut Ahnlund, professor em. i litteratur och ledamot av Svenska Akademien, Marianne Ahrne, författare och filmregissör, Lars Bergström, professor em. i filosofi, Stig Centerwall, brottmålsadvokat, Holsten Fagerberg, teol.dr., professor em. i etik, Lena Hellblom Sjögren, fil.dr., leg. psykolog, Kristina Hjertén Von Gedda, fil.lic., författare, Göran Larson, pensionerad VD, Finn Löfquist, f.d. avd. dir. Socialstyrelsen, Lars H:son Nilsson, leg. läk., docent, Rigmor Robèrt, läkare och psykoterapeut, JP Roos, professor i socialpolitik, Helsingfors univ, Erland Strömbäck, försäkringsdirektör, Ewa Waites,jur.kand.) Se: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-behover-en-justitiemordskommission_4283671.svd Den 8 maj 2007 skrev högsta domstolens ordförande, Johan Munck i Svenska Dagbladet: "Det sitter ett antal oskyldigt dömda i svenska fängelser." Se: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hd-chef-oskyldiga-doms-och-lases-in_225795.svd Som kontrast ett viktigt citat, detta säger högsta domstolens dåvarande ordförande Torkel Gregow om högsta domstolens skyldighet att pröva mål, där avgörandet beror på bevisningen:”Högsta domstolen kan inte förväntas över lag eller ens i någon större omfattning korrigera fall då åtal bifallits på alltför tunn bevisning.” ( Svensk Juristtidning 1997-98, sid 523) Hur går detta ihop med tanken i lagen att högsta domstolen skall pröva fall där det finns resningsskäl, d v s anledning att frikänna eller mildra straffet? Vilka är de två slutsatserna av uttalandena? Den ena är att svenska domstolar måste bli bättre när det gäller bevisvärdering. Den andra att den nuvarande mycket restriktiva inställningen till resning, måste omprövas. Hur kan uttalandena vara så olika? Min uppfattning är att den ena uppfattningen, Gregows, är renodlat rättspositivistisk. Det betyder att önskemålet att samhällsmaskineriet fungerar så ostört som möjligt väger tyngst. "Man kan inte hålla på och ompröva allting hela tiden." Den andra uppfattningen lägger större vikt vid individens intresse av en riktig dom. Den innehåller också en insikt i att oriktiga eller tveksamma domar skapar misstro mot samhället.   Den förklarande häxan: Lärda män har räknat ut att Blåkullafärderna, för vilka häxor dömdes till bålet, i själva verket var drömmar under bolmörtsrus. "Säg ut att vittnet ljög, att domarns blick var skum Vi vet att häxan flög, helt enkelt i sitt rum Ty står en sanning fast, högt över bålets glans: Hon brändes för en kvast, som faktiskt inte fanns" Stig Dagerman, 27 september 1952