ÖVERSIKT ÖVER MUNTLIG BEVISNING Att läsa det i ett sammanhang, från början till slut kan vara svårt. Man måste nog ha upplevt besvärliga situationer på området, för att riktigt bli fascinerad. Därför har jag lagt in denna sida, som en översikt. Allt handlar om när människors uppgifter skall kunna godtas. Normalt lever vi i en samhälls­gemenskap, som inte skulle fungera om vi inte var uppriktiga och stod för vad vi sagt. Men inför domstol samlas behovet att förbättra verkligheten, oavsiktligt eller som lögn. Där blir också andra ofull­komlig­heter betydelsefulla. Så inom detta område måste vi gå ur vardagslivets för­tröstan. När man läser litteraturen kan det vara bra att veta att utländska rättsordningar ofta starkt begränsar vilken typ av bevisning, som får användas. Man har olyckligtvis inte den i princip fria bevisprövning som vi har i Sverige. Det påverkar forskning och litte­ratur. Se prof Eva Smiths redogörelse, Andra länder . Eventuella processuella hinder När det blir aktuellt att analysera en ut­sagas utveckling över tiden kompliceras handläggningen av att man vid huvudförhandlingen måste redovisa just vad som förekommit tidigare. Domen skall ju enbart grundas på vad som förekommit vid förhandlingen. Det förekommer att ordförande avvisar sådan redovisning, trots att åklagare och försvarare tillåts framföra fritt valda enstaka exempel. Domaren bör alltså veta vad en fullständig analys kan ge och när en sådan bör tillföras huvudförhandlingen. Initiativet kan komma från part eller från domaren själv. Alternativet är att huvudförhandlingen görs till en teaterföreställning, där upplysningspersoner redovisar slutresultat av på­verkan, en redovisning som lätt beskrivs som ”trovärdig”, ”spontan”, ”detaljrik” etc.  Domaren måste därför ha förmåga att efterlysa vilken påverkan på utsagan, som kan ha skett och om påverkan har skett utan redovisning. Vuxna kan naturligtvis tillfrågas vem de diskuterat sakförhållandena med och vad som förekommit då. Både vuxna och barn kan ha diskuterat förhållanden, som rör saken, med tera­peuter, psykologer, lärare, kuratorer, socialarbetare eller andra utomstående, allt med påverkan på minnesbilden. I brottmål är polisförhören i regel redo­visade. Det säger sig själv att domaren skall ha den yrkeskunskapen att han eller hon vid överläggningen till dom kan skilja på det förberedande arbetet - hypoteserna - och vad som framkommit vid huvud­förhandlingen. Domaren skall alltså kunna lägga sina arbetshypoteser åt sidan när över­läggningen börjar. Detta är inte ett större krav här än i andra professionella samman­hang. Det är bara konsten att vänta med den slutgiltiga diagnosen. Tanken att låta skilda personer stå för olika delar av detta arbete är inte realistisk eftersom det leder till oklar ansvarsfördelning. ---------------------- Två citat: Professor Udo Undeutsch (Universitetet i Köln) brukade säga ”att en jurist måste granska ett ton information innan han kan använda ett gram juridik”. Ett annat citat: "Nirgends wird so erbittert gestritten wie vor Gericht. Klar, denn es geht ja auch um eine ganze Menge. Nicht selten steht die Existenz auf dem Spiel. Da ist die Verlockung groß, den Richtern eine Lügengeschichte zu präsentieren. Und die fallen oft genug darauf rein: Die Kunst, Aussagen auf ihre Zuverlässigkeit hin zu überprüfen, die wird an den Unis stiefmütterlich behandelt. Und dabei ist die Tatsachenfeststellung vor Gericht doch mindestens ebensowichtig wie das Jonglieren mit Paragraphen."   http://www.wahle.de/jura/tatsachen/zeuge.htm Alltså det hela handlar om: Kognition:Det finns kunskap om våra sinnens begränsningar och om hur minnet i sig fungerar. En utgångspunkt betr minne är att det alltid ”lagras” på nytt efter det att man har återkallat det i med­vetandet. Man återvänder alltså aldrig till det ursprungliga minnet. Därför är det betydelse­fullt att veta vilken påverkan som kan ha skett. Lögn: När det gäller lögnen, alltifrån den medvetna lögnen för det speciella tillfället eller en persons vanemässiga ljugande finns det värdefull kunskap. Forskning visar att det finns möjlighet att identifiera lögn av olika slag. Man har uppställt s k realitetskriterier, hjälp­medel vid analys. Redan en kunskap om de motstridiga krav, som lögnaren är ställd inför och som ger upphov till inre konflikter, är till god hjälp.  Specialfall är t ex psykopatiska drag. Se lögn/sanning-skisserna i Utsagan i sig. Vad jurister tror om sin förmåga att avslöja lögn, se Vad jurister tror Framställningen i sig som granskningsobjekt Även det sätt, som en utsaga lämnas på har betydelse. Det rör sig om förekomsten av spontanitet inom olika delar av framställningen, adekvata känslomässiga uttryck, betydelsen av motsägelser, förekomst av struktur­brott mm. betydelsen av konkretion, klarhet och bestämdhet, livlighet, individualiserande beskrivning, rikedom på detaljer, frihet från klichéer och stereotypering, inre sammanhang och stadga, angivande av detaljer be­träffande förhållandet mellan brottsling och offer, förekomst av upplysningar vars innebörd uppgiftslämnaren inte förstår, bemötande av anteciperade invändningar, känslobeskrivningar, nämnande av oväntade komplika­tioner, spontana rättelser mm. Är detta godtagbara sanningstecken? Se bl a Lögn/sanningskisserna i Utsagan i sig Intervjuteknik: Olika intervjutekniker ger olika resultat. Speciellt vanskligt är kompletterande frågor till barn. När bevisningen utgöres av utsagor där uppgiftslämnare har bearbetat sitt minne med hjälp av utomstående blir bedömningen svårare. Behövlig kunskap är om utomstående har tillämpat freudianska teorier vid behandling och vad det kan innebära i form av förändrade minnen. Frihetsberövande / isolering:Att "sitta på bekännelse" har använts som bevismedel. Det var ofta verksamt. Metod:Den grundläggande metoden är ana­lys av utsagans historia och utveckling. (Vilka delar förblir oförändrade och vilka har änd­rats, vad kan änd­ringarna bero på? Kvarstår den grund-läggande strukturen hos berättelsen? När berättelsen utvidgas, vad beror det på? Vilken påverkan kan frågornas utformning ha haft?) - Syftet är att kunna frilägga vad som varit spontan infor­mation. Här finns som exempel först det berömda fallet Lars, på svenska och i engelsk redigering, se: Lars, ett genombrott . "Förträngda minnen":Tanken att man glömmer svåra minnen, som sedan kan framkallas kriti­seras av Max Scharnberg, se Förträngda minnen .