TYST ORDFÖRANDE Några reflektioner av statsåklagaren Sven-Erik Alhem i tidskriften Advokaten, nr 7/1988 "Hur ska den ideale domaren agera som ordförande i brottsmålsprocessen? Frågan har diskuterats många gånger. Jag tycker att den förtjänar att dryftas på nytt. Min egen idealbild av en ordförande i brottmål ser ut så här. En lugn, trygg, kunnig, objektiv och receptiv domare, som med omdöme i de flesta situationer under huvudförhandlingens förlopp medvetet förhåller sig så tyst som möjligt. Varför då en tyst ordförande? Jo, därför att därigenom tycker jag att alla de anra goda domaregenskaperna bäst kommer till sin rätt. Processatmosfären gynnas. Parterna får ställa sina frågor och agera i förvissning om att ordföranden inte kommer att "kast sig" in med egna frågor till en tilltalad eller ett vittne. Ett sådant inhopp av en aktiv ordförande kan få flera negativa följder. Parternas processuppläggning störs. Ordföranden kan uppfattas av den tilltalade som en som är "på hugget" gentemot honom. Missförstå mig nu inte! Självfallet ska ordföranden bevaka att saken blir tillräckligt utredd. Men det innebär ju rimligen inte annat än att ordföranden efter parternas frågor kan ha anledning att ställa någon kompletterande fråga, om något då är oklart. Nå, är det då tysta ordföranden med sådana andra goda egenskaper som nämnts ovan, som vi åklagare oftast träffar i domstolarna? Svaret är obetingat ja; processordningen är i allmänhet modern. Men: enstaka undantag tycker jag finns. Därför kan det enligt min mening vara rätt att diskutera ordförande-rollen i våra domstolar. Vad säger advokaterna och domarna själva? Stämmer min idealbild av brottsmålsdomaren med er uppfattning och med er erfarenhet?" Min kommentar: Nog har Alhem rätt i att åklagare och försvar bör få lägga fram sitt utan andra avbrott än begäran om eventuella förtydliganden.Men domarna borde ändå vara mer aktiva. Antingen genom möten med åklagare och försvar före huvudförhandlingen, men efter efter det att de har granskat förundersökningen, eller genom grundläggande frågor under huvudförhandlingen, även med risk att parterna får göra kompletteringar.