VERBALT.SE --- Om domstolar och juridik

”Högsta domstolen kan inte förväntas över lag eller ens i någon större omfattning korrigera fall då åtal bifallits  på alltför tunn bevisning.”  ( Justitieråd i Svensk Juristtidning 1997-98, sid 523)

HÖGSTA DOMSTOLEN  

 

Högsta domstolens domare, justitieråden, utses av regeringen efter kallelse, d v s utan ansökningsförfarande. Varför är det så?

Vilka meriter krävs för att bli utnämnd till justitieråd? I vilken utsträckning har justitieråden rekryterats från departements- och riksdagsarbete? Svar: Nästan uteslutande.

Högsta domstolen bestämmer i huvudsak själv sin arbetsbörda, d v s vilka mål den skall pröva och när den skall bevilja resning. 

 Yttersta domen, Michelangelo Buonarotti, Sixtinska kapellet

 

VAD SYSSLAR DE MED?

I vilken utsträckning har högsta domstolens domare uppdrag av staten vid sidan om de dömande uppgifterna?

I vilken utsträckning har de privata uppdrag vid sidan om tjänsten?

Hur fördelar sig deras inkomster mellan ersättning för tjänsten som justitieråd och övrigt?

Det sägs, som försvar för sidouppgifter, att sådana ger justitieråden värdefulla inblickar i samhällslivet. Vad säger ett sådant försvar om deras kompetens att vara domare?

VAD BEGÄR LAGEN? 

 Detta säger lagtexten om högsta domstolens skyldighet att pröva mål:

 

Prövningstillstånd

Rättegångsbalken 54 kap.

 

10 § Prövningstillstånd får meddelas endast om
1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller
2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

 

 

Resning:

 

 

Rättegångsbalken 58 kap 2§:

"Sedan en dom i brottmål vunnit laga kraft, får resning beviljas till förmån för den tilltalade,

3. om någon skriftlig handling, som åberopats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat på utgången,

4. om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats eller om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts, " 

 

Är det inte "synnerliga skäl" med lagens ordval, att pröva en dom,  där någon  har blivit fälld  på alltför tunn bevisning?

 

 

Först ett viktigt citat: Detta säger högsta domstolens tidigare ordförande Torkel Gregow om högsta domstolens skyldighet att pröva  mål, där avgörandet beror på bevisningen:

 

”Högsta domstolen kan inte förväntas över lag eller ens i någon större omfattning korrigera fall då åtal bifallits  på alltför tunn bevisning.” ( Svensk Juristtidning 1997-98, sid 523)

 

Hur går detta ihop med tanken i lagen att högsta domstolen skall pröva fall där det finns resningsskäl, d v s anledning att frikänna eller mildra straffet? 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

Text eller bilder