Detta säger lagtexten om högsta domstolens skyldighet att pröva mål:
Prövningstillstånd:
Rättegångsbalken 54 kap.
Resning:
Rättegångsbalken 58 kap 2§:
"Sedan en dom i brottmål vunnit laga kraft, får resning beviljas till förmån för den tilltalade,
3. om någon skriftlig handling, som åberopats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat på utgången,
4. om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats eller om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts, "
|
Är det inte "synnerliga skäl" med lagens ordval, att pröva en dom, där någon har blivit fälld på alltför tunn bevisning?
Först ett viktigt citat: Detta säger högsta domstolens tidigare ordförande Torkel Gregow om högsta domstolens skyldighet att pröva mål, där avgörandet beror på bevisningen:
”Högsta domstolen kan inte förväntas över lag eller ens i någon större omfattning korrigera fall då åtal bifallits på alltför tunn bevisning.” ( Svensk Juristtidning 1997-98, sid 523)
Hur går detta ihop med tanken i lagen att högsta domstolen skall pröva fall där det finns resningsskäl, d v s anledning att frikänna eller mildra straffet?
|