Ovan Köbenhavns byret

DANMARK, EN JÄMFÖRELSE

Under  fyra månader 1994 hade jag tillfälle att  studeradet  danska  rättssystemet

genom att auskultera vid Köbenhavns Byret och Östre Landsret.  Studierna 

möjliggjordes genom  bidrag från Nordiska  Rådet,  Domstolsverket  och     Lunds

tingsrätt. Här presenteras en sammanställning av mina intryck, blandade med

personliga reflektioner. Sammanställningen är från mars 1995. 

    INNEHÅLLSFÖRTECKNING

    ANGÅENDE DOMSTOLSLOKALER  - se nedan    

    För övrigt innehåll, klicka i vänsterspalten

    DOMSTOLSLOKALER 

    Köbenhavns  Byret  gör med sina sex mycket stora  pelare

    utanför entréen ett förkrossande intryck. Man förstår att

    här  skipas mycket rättvisa.  Intrycket förstärks av  en

    minnesplatta utanför,  som klargör att här stod  stadens

    skampåle  intill  år  1780 samt av inskriptionen  på  en

    bredvidliggande gammal sidobyggnad,  tidigare fängelse:

    "Till almeent beskyd".

    Det var klassicismens stora namn, arkitekten C F Hansen,

    som  fick uppföra denna domstolsbyggnad 1803  - 16.  Det

    skedde i Danmarks fattigaste tid,  när man var  ruinerad

    av  Köpenhamns brand 1795,  kriget med England 1807  och

    en statsbankrutt 1813.  Samtidigt byggdes ett nytt slott,

    en ny slottskyrka och Vor Frue Kirke. Allt byggdes i den

    klassicistiska stil,  Hansen lärt i Paris innan han kort

    före   den  franska  revolutionen  blev  hemkallad  till

    Danmark.

    Domhusets  stränghet står i kontrast till  den  eleganta

    Caritasfontänen utanför,  där köpenhamnarna förr hämtade

    sitt  vatten  och  där  det  fortfarande  vid   kungliga

    födelsedagar dansar guldäpplen på vattenstrålarna.

    Har  man  väl  kommit in lindras det  pompösa  intrycket

    genast   av  att  fastigheten  myllrar  av   intressanta

    huskroppar  med  mellanliggande innegårdar  och  av  den

    rikliga,   högkvalitativa   konstnärliga  utsmyckningen.

    Tavlorna är från alla skeden i Danmarks utveckling.

    Förre  byretspresidenten Bitsch's tilltag att låta  måla

    entréhallen  pompejanskt  röd  i  stället  för  i   mera

    passande  klassiskt vitgrått orsakade dels strid med  de

    antikvariska   myndigheterna,   dels   några   bejublade

    kupletter  av dommeren Jörgen Rönnow,  med bl a följande

    avslutning:

     ... er det bare klasse eller kitsch

          Her vil eftertiden

          savne vores viden:

    Det er hverken klasse eller kitsch - men Bitsch!

    Byretten kan ändå inte riktigt tävla med Östre  Landsret

    när det gäller konstnärlighet.

    Östre  Landsrets  byggnad  vid  Bredgade  i   Köpenhamns

    centrum visar utåt en normalt vacker 1700-talsfasad.

    Inuti är byggnaden ett museum i skönhet och estetik.

    Huset  byggdes som och var operahus 1702  - 1708.  Efter

    att  ha tjänat som militärkasern,  efter Christiansborgs

    brand  som riksdagshus 1884-1918,  samt som  nödlasarett

    när   spanska   sjukan  härjade,   övertogs   huset   av

    landsretten  1919.  Det var samma år som  retsplejeloven

    tillkom,   varför  båda  firade  75-årsjubileum  i   år.

    Byggnaden   är  sedan  1980  ombyggd  och  renoverad  av

    arkitekten Alex Poulsen.

    Sedan 1978 satsar landsretten på att smycka sina lokaler

    med  konst.  Med hjälp av ett stort antal offentliga och

    privata  fonder har man kunnat lägga ned många millioner

    danska kr  på utsmyckningen.

    Drivande kraft när det gäller det konstnärliga har varit

    landsretspresidenten Kurt Haulrig.  Han säger:   "Vi har

    velat  få  en  vacker  och  värdig   inramning,   mildra

    besökarnas nervositet, låta konstnärerna visa sin konst.

    Nu kommer många bara för att se konstverken".

    Under      1800-talet     byggde     danskarna     många

    domstolsbyggnader  i historiserande stil.  Tingshuset  i

    Hilleröd är ett vackert exempel från 1888.  Många gånger

    byggdes  husen som  kombinerade  domstols-,  rådhus- och

    arrestlokaler. När de kommunala administrationerna växte

    flyttade  kommunerna ut och domstolarna blev  kvar.  Som

    bekant var det tvärtom i Sverige. Här kastade kommunerna

    ut    domstolarna   ur   de   gamla   rådhusbyggnaderna.

    Förhållandet   åskådliggör   vilken  syn  man   har   på

    rättsväsendet.