Redaktör: Bo Severin
Sajten upplagd jan. 2009
Kontakt: verbalt@tele2.se
ARBETSSÄTT I TVISTEMÅL - DOMSKRIVNING
Man förliker en stor del av alla mål både i byretterna
och i landsretterna. Det är svårt att ange några
siffror, särskilt som många mål förliks efter "Tilkende
givelse" (se nedan), vilket kan innebära att förlik
ningen sker efter huvudförhandling ("domsförhandling")
och sedan parterna underrättats om vad en kommande dom
går ut på. Det står i vart fall klart att det sammanta
get är mer än hälften av alla tvistemål, som förliks på
det ena eller andra sättet.
När det gäller orsaken till det stora antalet
förlikningar i byretterna vill jag särskilt peka på det
förhållandet att domaren dömer ensam. I Sverige innebär
möjligheten för parterna att begära tresits i
underrätten en mycket stor frestelse för den part, som
kommit i underläge. När han inser att förberedelsen går
dåligt kan en begäran om tresits medföra att avgörandet
skjutes upp på obestämd tid. Under den tiden kan parten
hoppas på mirakel, Genom att på detta sätt komplicera
rättegången kan en part med dåliga betalningsmöjligheter
också göra klart för en rättssökande motpart, att
process inte lönar sig eller öka pressen på motparten
att ingå en dålig förlikning. Sådant sker i nuvarande
situation ofta hos oss. Det danska systemet med ensam
juristdomare i tvistemål är bättre.
Domskrivning
Den danske byretsdommeren har två metoder för att
rationalisera arbetet, som inte står den svenske domaren
till buds. Det ena är bruket av s k korte domme. Det
innebär att domaren inte redovisar sakframställning
eller muntlig bevisning i domen utan bara yrkanden,
grunder och själva de egentliga domskälen. Först om
domen "ankes" till landsretten skriver domaren ut sin
redovisning av bevisningen. Systemet är lagfäst i 366 a
paragrafen i Retsplejeloven.
Domaren i byretten dikterar för övrigt i brottmål ned
utsagorna redan under förhandlingen. Vidare skriver han
ofta ned de egentliga domskälen under överläggningen. I
landsret signerar ledamöterna den nedteckningen när
överläggningen är färdig. Därmed är ibland det
väsentliga domskrivningsarbetet utfört.
Det är svårt att se att systemet med korte domme kan ge
så mycket tidsvinst för domarna, men domarna säger
reservationslöst att det är en stor lättnad.
Under några månader har jag haft tillfälle att studera
det danska rättssystemet. Studierna har möjliggjorts
genom bidrag från Nordiska Rådet, Domstolsverket och
Lunds tingsrätt. Nedan följer en sammanställning av mina
intryck, blandade med personliga reflektioner.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
DOMSTOLSLOKALER 2
DOMSTOLARNAS STÄLLNING 3
BYRETTERNAS DOMKRETSAR 3
DE DANSKA DOMSTOLARNA HAR EN ANNAN
SAMMANSÄTTNING ÄN DE SVENSKA 4
ANVÄNDNING AV JURYSYSTEM I
GRÖVRE BROTTMÅL, S K NAEVNINGERET 4
SKIFTERET 5
FOGEDRET 5
SÖ- OG HANDELSRETTEN
SPECIELLA DOMSTOLAR FÖR GRÖNLAND 7
STRAFFÖRELÄGGANDEN 8
DOMARKÅREN 8
DOMARNA SOM "HANDLÄGGARE" ELLER
SOM DOMARE 8
Domarnas arbetstider 9
Domarnas lönesituation 9
NÄMNDEMÄN/DOMSM’ND 10
ADVOKATKÅREN 10
ARBETSSÄTT I TVISTEMÅL 11
Domskrivning 11
Tilkendegivelser 12
MERA OM ARBETSSÄTTET 16
DANSKA PROBLEM MED TIDSSPILLAN
I TVISTEMÅL 17
Speciellt om vårdnadsmål 18
LANDSRETTERNA ÅTERFÖRVISAR
INTE GÄRNA MÅL 19
KONSUMENTKLAGENAEVNDER 20
HANTERING AV SMÅMÅL 20
FORDRINGSINDRIVNING 23
EN DANSK OMSTÄNDLIGHET (De använder inte bandspelare) 24
Kvalificerad muntlighet och Extrakter 24
NÅGRA DETALJER 25
RETSAFGIFTER (ANSÖKNINGSAVGIFTER) OCH ADVOKATTAXOR 25
RÄTTSHJÄLP SOM BEVILJATS PART, SOM FÖRLORAR
BETALAR ÄVEN VINNANDE PARTS KOSTNAD 27
KRIMINALREGISTREN 27
EJ MÖJLIGHET TILL TELEFONANVÄNDNING I RÄTTEGÅNG 28
EN ANNAN TYP AV LAGBOK (KARNOV) 29
EG - RÄTT 29
En bra dansk informationsskrift
Bruk av icke ordinarie domare 29
--------------------------
DOMSTOLSLOKALER
Köbenhavns Byret gör med sina sex mycket stora pelare
utanför entréen ett förkrossande intryck. Man förstår att
här skipas mycket rättvisa. Intrycket förstärks av en
minnesplatta utanför, som klargör att här stod stadens
skampåle intill år 1780 samt av inskriptionen på en
bredvidliggande gammal sidobyggnad, tidigare fängelse:
"Till almeent beskyd".
Det var klassicismens stora namn, arkitekten C F Hansen,
som fick uppföra denna domstolsbyggnad 1803 - 16. Det
skedde i Danmarks fattigaste tid, när man var ruinerad
av Köpenhamns brand 1795, kriget med England 1807 och
en statsbankrutt 1813. Samtidigt byggdes ett nytt slott,
en ny slottskyrka och Vor Frue Kirke. Allt byggdes i den
klassicistiska stil, Hansen lärt i Paris innan han kort
före den franska revolutionen blev hemkallad till
Danmark.
Domhusets stränghet står i kontrast till den eleganta
Caritasfontänen utanför, där köpenhamnarna förr hämtade
sitt vatten och där det fortfarande vid kungliga
födelsedagar dansar guldäpplen på vattenstrålarna.
Har man väl kommit in lindras det pompösa intrycket
genast av att fastigheten myllrar av intressanta
huskroppar med mellanliggande innegårdar och av den
rikliga, högkvalitativa konstnärliga utsmyckningen.
Tavlorna är från alla skeden i Danmarks utveckling.
Förre byretspresidenten Bitsch's tilltag att låta måla
entréhallen pompejanskt röd i stället för i mera
passande klassiskt vitgrått orsakade dels strid med de
antikvariska myndigheterna, dels några bejublade
kupletter av dommeren Jörgen Rönnow, med bl a följande
avslutning:
... er det bare klasse eller kitsch
Her vil eftertiden
savne vores viden:
Det er hverken klasse eller kitsch - men Bitsch!
Byretten kan ändå inte riktigt tävla med Östre Landsret
när det gäller konstnärlighet.
Östre Landsrets byggnad vid Bredgade i Köpenhamns
centrum visar utåt en normalt vacker 1700-talsfasad.
Inuti är byggnaden ett museum i skönhet och estetik.
Huset byggdes som och var operahus 1702 - 1708. Efter
att ha tjänat som militärkasern, efter Christiansborgs
brand som riksdagshus 1884-1918, samt som nödlasarett
när spanska sjukan härjade, övertogs huset av
landsretten 1919. Det var samma år som retsplejeloven
tillkom, varför båda firade 75-årsjubileum i år.
Byggnaden är sedan 1980 ombyggd och renoverad av
arkitekten Alex Poulsen.
Sedan 1978 satsar landsretten på att smycka sina lokaler
med konst. Med hjälp av ett stort antal offentliga och
privata fonder har man kunnat lägga ned många millioner
danska kr på utsmyckningen.
Drivande kraft när det gäller det konstnärliga har varit
landsretspresidenten Kurt Haulrig. Han säger: "Vi har
velat få en vacker och värdig inramning, mildra
besökarnas nervositet, låta konstnärerna visa sin konst.
Nu kommer många bara för att se konstverken".
Under 1800-talet byggde danskarna många
domstolsbyggnader i historiserande stil. Tingshuset i
Hilleröd är ett vackert exempel från 1888. Många gånger
byggdes husen som kombinerade domstols-, rådhus- och
arrestlokaler. När de kommunala administrationerna växte
flyttade kommunerna ut och domstolarna blev kvar. Som
bekant var det tvärtom i Sverige. Här kastade kommunerna
ut domstolarna ur de gamla rådhusbyggnaderna.
Förhållandet åskådliggör vilken syn man har på
rättsväsendet.