Redaktör: Bo Severin
Sajten upplagd jan. 2009
Kontakt: verbalt@tele2.se
SPECIELLA DOMSTOLAR FÖR GRÖNLAND
Danmark sköter lagstiftning, polisväsende, rättsväsende,
utrikespolitik och beslut om naturtillgångar för
Grönlands räkning.
1953 fick Grönland ett nytt rättssystem, med rot i
Grönländska traditioner, men anpassat till danska
förhållanden.
Man har 18 Kredsretter (ungefär motsvarande de 18
kommunerna) med en legdommer (Kredsdommeren) och två
domsmaend, valda av kommunalfullmäktige.
Anke sker till den Grönlandske landsret i Nuuk med en
landsdommer (jurist) och två domsm‘nd, valda av
landstinget)
Särskilt allvarliga saker kan upptagas direkt av
landsretten i Nuuk som första instans. I så fall blir
Östre landsret i Köpenhamn andra instans.
Man har kritiserat avsaknaden av juridiskt kunnande hos
domare och försvarare, även i allvarliga brottmål och
åberopat den europeiska konventionen om mänskliga
rättigheter.
N‘vningeret används inte för Grönland.
Uppklarningsprocenten betr brott är på Grönland nästan
100 procent. I de små samhällena känner alla varandra.
Nästan alla brott blir erkända.
Den grönländska kriminalloven känner inte till begreppet
straff. Man har bara "Foranstaltninger".
Grönländska anstalter för frihetsdömda är öppna. Det är
svårt att rymma när alla transporter mellan samhällena
måste ske med båt eller flyg. De dömda arbetar och går
fritt under dagarna, men sover i anstalten. Det fungerar
bra, utom för psykiskt sjuka. Dessa och grova
brottslingar får avtjäna i Danmark, de psykiskt sjuka i
anstalten i Herstedvester. Detta att sändas bort
uppfattas som ett extra straff.
Domstolarna på Grönland praktiserar inte det i Danmark
vanliga systemet med ordinaer ret i tvistemål, d v s
rättegångsdagar då parterna får tillfälle att inge
skrifter och kortfattat ange sin inställning i pågående
tvister. Förberedelsen i tvistemål är där helt skriftlig.
För närvarande arbetar en Den Grönlandske Retsv‘senskom
mission. Formand är höjesteretsdommeren Per Walsöe. I
övrigt består kommissionen av ytterligare 15 medlemmar.
Man har tagit itu med vidareutbildning av kredsdommere,
bisiddere, domsm‘nd, retssekret‘rer m fl. Man tänker
bevara systemet med kredsdommere och bisittare. Man är
tillfreds med systemet och ser det som värdefullt.
Man funderar på att inrätta en "varm linje" för
bisittare (inte för kredsdommere?), där någon kan ge råd
åt domstolarna när det blir frågetecken. Landsretten
skall lämna vägledning.
Man skall också starta upplysning och debatt kring
retssystemet med engagemang av fritidsnämnder, skolor,
högskolor, radio, TV.
Under några månader har jag haft tillfälle att studera
det danska rättssystemet. Studierna har möjliggjorts
genom bidrag från Nordiska Rådet, Domstolsverket och
Lunds tingsrätt. Nedan följer en sammanställning av mina
intryck, blandade med personliga reflektioner.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
DOMSTOLSLOKALER 2
DOMSTOLARNAS STÄLLNING 3
BYRETTERNAS DOMKRETSAR 3
DE DANSKA DOMSTOLARNA HAR EN ANNAN
SAMMANSÄTTNING ÄN DE SVENSKA 4
ANVÄNDNING AV JURYSYSTEM I
GRÖVRE BROTTMÅL, S K NAEVNINGERET 4
SKIFTERET 5
FOGEDRET 5
SÖ- OG HANDELSRETTEN
SPECIELLA DOMSTOLAR FÖR GRÖNLAND 7
STRAFFÖRELÄGGANDEN 8
DOMARKÅREN 8
DOMARNA SOM "HANDLÄGGARE" ELLER
SOM DOMARE 8
Domarnas arbetstider 9
Domarnas lönesituation 9
NÄMNDEMÄN/DOMSM’ND 10
ADVOKATKÅREN 10
ARBETSSÄTT I TVISTEMÅL 11
Domskrivning 11
Tilkendegivelser 12
MERA OM ARBETSSÄTTET 16
DANSKA PROBLEM MED TIDSSPILLAN
I TVISTEMÅL 17
Speciellt om vårdnadsmål 18
LANDSRETTERNA ÅTERFÖRVISAR
INTE GÄRNA MÅL 19
KONSUMENTKLAGENAEVNDER 20
HANTERING AV SMÅMÅL 20
FORDRINGSINDRIVNING 23
EN DANSK OMSTÄNDLIGHET (De använder inte bandspelare) 24
Kvalificerad muntlighet och Extrakter 24
NÅGRA DETALJER 25
RETSAFGIFTER (ANSÖKNINGSAVGIFTER) OCH ADVOKATTAXOR 25
RÄTTSHJÄLP SOM BEVILJATS PART, SOM FÖRLORAR
BETALAR ÄVEN VINNANDE PARTS KOSTNAD 27
KRIMINALREGISTREN 27
EJ MÖJLIGHET TILL TELEFONANVÄNDNING I RÄTTEGÅNG 28
EN ANNAN TYP AV LAGBOK (KARNOV) 29
EG - RÄTT 29
En bra dansk informationsskrift
Bruk av icke ordinarie domare 29
--------------------------
DOMSTOLSLOKALER
Köbenhavns Byret gör med sina sex mycket stora pelare
utanför entréen ett förkrossande intryck. Man förstår att
här skipas mycket rättvisa. Intrycket förstärks av en
minnesplatta utanför, som klargör att här stod stadens
skampåle intill år 1780 samt av inskriptionen på en
bredvidliggande gammal sidobyggnad, tidigare fängelse:
"Till almeent beskyd".
Det var klassicismens stora namn, arkitekten C F Hansen,
som fick uppföra denna domstolsbyggnad 1803 - 16. Det
skedde i Danmarks fattigaste tid, när man var ruinerad
av Köpenhamns brand 1795, kriget med England 1807 och
en statsbankrutt 1813. Samtidigt byggdes ett nytt slott,
en ny slottskyrka och Vor Frue Kirke. Allt byggdes i den
klassicistiska stil, Hansen lärt i Paris innan han kort
före den franska revolutionen blev hemkallad till
Danmark.
Domhusets stränghet står i kontrast till den eleganta
Caritasfontänen utanför, där köpenhamnarna förr hämtade
sitt vatten och där det fortfarande vid kungliga
födelsedagar dansar guldäpplen på vattenstrålarna.
Har man väl kommit in lindras det pompösa intrycket
genast av att fastigheten myllrar av intressanta
huskroppar med mellanliggande innegårdar och av den
rikliga, högkvalitativa konstnärliga utsmyckningen.
Tavlorna är från alla skeden i Danmarks utveckling.
Förre byretspresidenten Bitsch's tilltag att låta måla
entréhallen pompejanskt röd i stället för i mera
passande klassiskt vitgrått orsakade dels strid med de
antikvariska myndigheterna, dels några bejublade
kupletter av dommeren Jörgen Rönnow, med bl a följande
avslutning:
... er det bare klasse eller kitsch
Her vil eftertiden
savne vores viden:
Det er hverken klasse eller kitsch - men Bitsch!
Byretten kan ändå inte riktigt tävla med Östre Landsret
när det gäller konstnärlighet.
Östre Landsrets byggnad vid Bredgade i Köpenhamns
centrum visar utåt en normalt vacker 1700-talsfasad.
Inuti är byggnaden ett museum i skönhet och estetik.
Huset byggdes som och var operahus 1702 - 1708. Efter
att ha tjänat som militärkasern, efter Christiansborgs
brand som riksdagshus 1884-1918, samt som nödlasarett
när spanska sjukan härjade, övertogs huset av
landsretten 1919. Det var samma år som retsplejeloven
tillkom, varför båda firade 75-årsjubileum i år.
Byggnaden är sedan 1980 ombyggd och renoverad av
arkitekten Alex Poulsen.
Sedan 1978 satsar landsretten på att smycka sina lokaler
med konst. Med hjälp av ett stort antal offentliga och
privata fonder har man kunnat lägga ned många millioner
danska kr på utsmyckningen.
Drivande kraft när det gäller det konstnärliga har varit
landsretspresidenten Kurt Haulrig. Han säger: "Vi har
velat få en vacker och värdig inramning, mildra
besökarnas nervositet, låta konstnärerna visa sin konst.
Nu kommer många bara för att se konstverken".
Under 1800-talet byggde danskarna många
domstolsbyggnader i historiserande stil. Tingshuset i
Hilleröd är ett vackert exempel från 1888. Många gånger
byggdes husen som kombinerade domstols-, rådhus- och
arrestlokaler. När de kommunala administrationerna växte
flyttade kommunerna ut och domstolarna blev kvar. Som
bekant var det tvärtom i Sverige. Här kastade kommunerna
ut domstolarna ur de gamla rådhusbyggnaderna.
Förhållandet åskådliggör vilken syn man har på
rättsväsendet.