www.VERBALT.se --- Sajten för diskussion om domstolarna

 

    DOMARKÅREN

 

    I  Danmark går det i huvudsak två vägar till posten  som

    ordinarie domare. Den ena vägen, som rekryterar cirka en

    fjärdedel  av  domarna,  innebär att vederbörande  efter

    juridisk embedsexamen (cand jur) tjänstgör i  justitsmi­

    nisteriet,  med varierande uppgifter. Det innebär arbete

    med  lagförslag,   diverse  administration,  arbete  hos

    statsadvokaten  (ungefär  motsvarande vår  justitiekans­

    ler).  Man  utstationeras ibland  som  politifuldmaegtig

    eller dommerfuldmaegtig.  Som extraarbete gör man utred­

    ningsarbete. Efter 10-12 år väntar utnämning till dommer

    i byret. Den som varit kontorchef i justitsministeriet i

    8-10 år kan då bli dommer i landsret.

    ˙

    Den  andra vägen innebär heltidsarbete från  början  som

    domare  (dommerfuldmaegtig).  Tjänstgöringen går från de

    avdelningar  i  byretterna,  som sysslar  med  fogedret,

    skifteret  och tinglysning till efterhand  allt  svårare

    saker,  brottmål och civilmål.  Dessa dommerfuldmaegtige

    får  cirkulera  runt  om  i landet.  De  kan  vänta  sig

    utnämning  till  ordinarie domare efter cirka 14-16  år.

    Dessförinnan    skall   de   ha   provtjänstgjort    som

    "konstituerede" i en landsret i cirka 9 månader.  Det är

    landsretten  som avger rekommendation om  utnämning,  en

    rekommendation, som alltid följes.

 

    I  Danmark har man alltså inte det svenska systemet  med

    tingsnotarier,   som  påbörjar sitt juridiska yrkesliv i

    underrätt  och  där i huvudsak ägnar sig åt  att  hjälpa

    domarna.

 

    Av  och  till  propageras det för  att  advokater  skall

    rekryteras  till domaryrket.  Ett motargument är att  en

    sådan ordning skulle minska intresset och kvaliteten hos

    dem, som för närvarande söker sig till domaryrket.

 

 

    DOMARNA SOM "HANDLÄGGARE" ELLER SOM DOMARE

 

    En   dansk  domare,   Smedegaard  Andersen,   har  i  en

    tidskriftsartikel (se mera nedan) i samband med att  han

    uttalar  kritik  mot advokaternas skriftväxling i  målen

    förmedlat en typiskt dansk syn på vad som gör en  person

    till  domarna i stället för "handläggare".  Jag kan inte

    avstå  från  att referera honom,  eftersom  hans  tankar

    kanske skulle kunna vinna insteg i Sverige.

 

    Han   menar  att  en  riktig  domare  kommer  till   den

    avslutande  muntliga förhandlingen med en ytlig  kunskap

    om saken,  men med "en betydelig viden om det  relevante

    retsområde   og  med  omfattende  kendskab  til   livets

    tilskikkelser og en betydelig erfaring i at lytte".  Han

    skall   lyssna   utan  att  ha  tagit  intryck  av   vad

    advokaterna  skrivit  förut.  Domarna skall  avstå  från

    intresse för skriftväxlingen, så kommer den att avta.

 

    En domare vet enligt Smedegaard Andersen att han har att

    välja  mellan  flera möjliga lösningar och att  det  kan

    vara svårt att välja. Men hans kännetecken är att han är

    beslutsam  och  frimodigt  väljer den  lösning  som  han

    uppfattar  som  bäst.   Övervägandena  kan     snabbt.

    Resultatet blir inte bättre av dröjsmål.

 

    En handläggare däremot tror att han har att välja mellan

    ett  riktigt avgörande och ett oriktigt.  Hans  fackliga

    ära  står alltså på spel.  Med den inställningen  hastar

    det  inte med ett avgörande.  Och kan man förlika  saken

    blir risken för en "oriktig" dom helt avvärjd.

 

    Domarnas arbetstider

    Domarna i byretterna och i landsretterna sitter  normalt

    i  förhandlingar fyra dagar i veckan.  Den femte är s  k

    mellemdag,  avsedd för domskrivande och förberedelser. I

    landsretterna och Köbenhavns Byret kallas den hjemmedag,

    vilket betyder att domarna kan känna sig fria att utföra

    arbetet på någon annan plats.

 

    Mitt  intryck  är att man i Danmark är intensivt i  gång

    med  renodlat  domararbete under den tid  man  vistas  i

    rättens lokaler. Arbetsglädjen är påtaglig.

 

    Om  man  jämför med svenska  förhållanden,  där  domarna

    tillbringar  kanske hälften så mycket tid i  rättssalen,

    måste  man komma ihåg att vi i Sverige avgör en stor del

    av målen efter enbart skriftlig handläggning,  något som

    alltså inte förekommer i Danmark.

 

    Förutom själva domstolsarbetet är det tillåtet,  ja för­

    utsatt  att domarna skall ställa sig till förfogande för

    arbete i diverse nämnder.

 

    En  svensk  domare avgör enligt statistiken 251 mål  per

    årsarbetskraft.  Jag  har  inte  kunnat    fram  någon

    motsvarande siffra för Danmark. Anledningen kan vara att

    man  skulle  anse  det vara ett ingrepp  i  domstolarnas

    självständighet att undersöka deras effektivitet.

 

 

    Domarnas arbetsmiljö i övrigt

    Varje  underrättsdomare,  antingen hanhon är ensam i sin

    retskreds (domsaga),  och det är de flesta, eller hanhon

    är  en av dryga trettiotalet domare i Köbenhavns  Byret,

    har   sin   egen   rättssal  och   sin   egen   närmaste

    administrativa  personal,  som sinsemellan tycks  arbeta

    förtroligt.  Rättssalarna  i Köbenhavns Byret är  fyllda

    med  just den domarens domböcker,  protokoll och  akter.

    Sekreteraren sitter med vid domarbordet när hon  behöver

    tas  i  anspråk,  men går annars ned och sköter  löpande

    ärenden från ett annat,  litet avskärmat bord. Telefonen

    är   under   förhandlingstid  kopplad  till   en   annan

    avdelning.     motsvarande  sätt  har  domarna    en

    avdelning  i  landsretten sin egen rättssal med  därtill

    hörande kontorsutrymmen.