DOMARKÅREN
I Danmark går det i huvudsak två vägar till posten som
ordinarie domare. Den ena vägen, som rekryterar cirka en
fjärdedel av domarna, innebär att vederbörande efter
juridisk embedsexamen (cand jur) tjänstgör i justitsmi
nisteriet, med varierande uppgifter. Det innebär arbete
med lagförslag, diverse administration, arbete hos
statsadvokaten (ungefär motsvarande vår justitiekans
ler). Man utstationeras ibland som politifuldmaegtig
eller dommerfuldmaegtig. Som extraarbete gör man utred
ningsarbete. Efter 10-12 år väntar utnämning till dommer
i byret. Den som varit kontorchef i justitsministeriet i
8-10 år kan då bli dommer i landsret.
˙
Den andra vägen innebär heltidsarbete från början som
domare (dommerfuldmaegtig). Tjänstgöringen går från de
avdelningar i byretterna, som sysslar med fogedret,
skifteret och tinglysning till efterhand allt svårare
saker, brottmål och civilmål. Dessa dommerfuldmaegtige
får cirkulera runt om i landet. De kan vänta sig
utnämning till ordinarie domare efter cirka 14-16 år.
Dessförinnan skall de ha provtjänstgjort som
"konstituerede" i en landsret i cirka 9 månader. Det är
landsretten som avger rekommendation om utnämning, en
rekommendation, som alltid följes.
I Danmark har man alltså inte det svenska systemet med
tingsnotarier, som påbörjar sitt juridiska yrkesliv i
underrätt och där i huvudsak ägnar sig åt att hjälpa
domarna.
Av och till propageras det för att advokater skall
rekryteras till domaryrket. Ett motargument är att en
sådan ordning skulle minska intresset och kvaliteten hos
dem, som för närvarande söker sig till domaryrket.
DOMARNA SOM "HANDLÄGGARE" ELLER SOM DOMARE
En dansk domare, Smedegaard Andersen, har i en
tidskriftsartikel (se mera nedan) i samband med att han
uttalar kritik mot advokaternas skriftväxling i målen
förmedlat en typiskt dansk syn på vad som gör en person
till domarna i stället för "handläggare". Jag kan inte
avstå från att referera honom, eftersom hans tankar
kanske skulle kunna vinna insteg i Sverige.
Han menar att en riktig domare kommer till den
avslutande muntliga förhandlingen med en ytlig kunskap
om saken, men med "en betydelig viden om det relevante
retsområde og med omfattende kendskab til livets
tilskikkelser og en betydelig erfaring i at lytte". Han
skall lyssna utan att ha tagit intryck av vad
advokaterna skrivit förut. Domarna skall avstå från
intresse för skriftväxlingen, så kommer den att avta.
En domare vet enligt Smedegaard Andersen att han har att
välja mellan flera möjliga lösningar och att det kan
vara svårt att välja. Men hans kännetecken är att han är
beslutsam och frimodigt väljer den lösning som han
uppfattar som bäst. Övervägandena kan gå snabbt.
Resultatet blir inte bättre av dröjsmål.
En handläggare däremot tror att han har att välja mellan
ett riktigt avgörande och ett oriktigt. Hans fackliga
ära står alltså på spel. Med den inställningen hastar
det inte med ett avgörande. Och kan man förlika saken
blir risken för en "oriktig" dom helt avvärjd.
Domarnas arbetstider
Domarna i byretterna och i landsretterna sitter normalt
i förhandlingar fyra dagar i veckan. Den femte är s k
mellemdag, avsedd för domskrivande och förberedelser. I
landsretterna och Köbenhavns Byret kallas den hjemmedag,
vilket betyder att domarna kan känna sig fria att utföra
arbetet på någon annan plats.
Mitt intryck är att man i Danmark är intensivt i gång
med renodlat domararbete under den tid man vistas i
rättens lokaler. Arbetsglädjen är påtaglig.
Om man jämför med svenska förhållanden, där domarna
tillbringar kanske hälften så mycket tid i rättssalen,
måste man komma ihåg att vi i Sverige avgör en stor del
av målen efter enbart skriftlig handläggning, något som
alltså inte förekommer i Danmark.
Förutom själva domstolsarbetet är det tillåtet, ja för
utsatt att domarna skall ställa sig till förfogande för
arbete i diverse nämnder.
En svensk domare avgör enligt statistiken 251 mål per
årsarbetskraft. Jag har inte kunnat få fram någon
motsvarande siffra för Danmark. Anledningen kan vara att
man skulle anse det vara ett ingrepp i domstolarnas
självständighet att undersöka deras effektivitet.
Domarnas arbetsmiljö i övrigt
Varje underrättsdomare, antingen hanhon är ensam i sin
retskreds (domsaga), och det är de flesta, eller hanhon
är en av dryga trettiotalet domare i Köbenhavns Byret,
har sin egen rättssal och sin egen närmaste
administrativa personal, som sinsemellan tycks arbeta
förtroligt. Rättssalarna i Köbenhavns Byret är fyllda
med just den domarens domböcker, protokoll och akter.
Sekreteraren sitter med vid domarbordet när hon behöver
tas i anspråk, men går annars ned och sköter löpande
ärenden från ett annat, litet avskärmat bord. Telefonen
är under förhandlingstid kopplad till en annan
avdelning. På motsvarande sätt har domarna på en
avdelning i landsretten sin egen rättssal med därtill
hörande kontorsutrymmen.
| 
