Redaktör: Bo Severin
Sajten upplagd jan. 2009
Kontakt: verbalt@tele2.se
FORDRINGSINDRIVNING
I Danmark har man inte något system för att hantera
småmål och ingenting som motsvarar våra betalningsföre
lägganden. Privata handlingar, såsom skuldebrev, förlik
ningsavtal, avbetalningsplaner mm är däremot direkt
exigibla och behöver således inte bekräftas genom utslag
i mål om betalningsföreläggande eller genom dom. Det
synes praktiskt. Jag har inte hört några klagomål mot
systemet i Danmark. Däremot har jag ofta fått höra
svenskar bli förvånade över det svenska systemet. Det
danska systemet förefaller smidigt. - Ett udvalg arbetar
för närvarande med en översikt av systemet för inkasse
ring.
Men systemet med direkt indrivningsbara handlingar
räcker inte. De danska domstolarna belastas med många
småsaker. Vidare avstår många mindre fordringsägare från
att driva in sina fordringar. Det är för dyrt, dels med
tanke på ansökningsavgifterna (retsafgifter), som jag
skall återkomma till, dels därför att advokatkostnaderna
är för höga.
En följd av systemet är att domstolarna belastas med
många kvarvarande, onödiga tvistemål. 90 procent av
tvistemålen avgöres följdriktigt genom udeblivelsedom.
En intressant detalj är att det kan göras till villkor
för "genoptagelse", d v s för återvinning, att
gäldenären betalar de intill dess upplupna
rättegångskostnaderna.
I Danmark råder ju advokatmonopol. Därför har man inte
någon verksamhet som bedrivs på det svenska sättet med
fullmakter för anställda hos inkassobyråer att föra
talan hos kronofogde och domstol. Ordet inkassobyrå har
dålig klang i Danmark. Det associerar till oseriös
verksamhet med "rokkere" (på svenska ungefärligen =
torpeder) som driver in fordringar genom hembesök. Det
är därför svårt att i Danmark förklara att det svenska
systemet fungerar ganska väl. Till inkassobyråernas
dåliga rykte i Danmark bidrager kanske att de som vill
anlita dem för laglig fordringsindrivning måste kringgå
advokattvånget genom att överlåta sin fordran,
naturligtvis i regel för en alltför låg ersättning. -
Inkassobyråer av svensk modell kan alltså på grund av
advokattvånget inte etablera sig i Danmark och en svensk
inkassobyrå, som skall driva in en fordran i Danmark
måste således anlita en advokat.
Det har höjts röster för ett system med indrivning av
obestridda fordringar liknande vårt med betalningsföre
läggande direkt hos fogden även när det inte föreligger
något skriftligt fordringsbevis.
Under några månader har jag haft tillfälle att studera
det danska rättssystemet. Studierna har möjliggjorts
genom bidrag från Nordiska Rådet, Domstolsverket och
Lunds tingsrätt. Nedan följer en sammanställning av mina
intryck, blandade med personliga reflektioner.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
DOMSTOLSLOKALER 2
DOMSTOLARNAS STÄLLNING 3
BYRETTERNAS DOMKRETSAR 3
DE DANSKA DOMSTOLARNA HAR EN ANNAN
SAMMANSÄTTNING ÄN DE SVENSKA 4
ANVÄNDNING AV JURYSYSTEM I
GRÖVRE BROTTMÅL, S K NAEVNINGERET 4
SKIFTERET 5
FOGEDRET 5
SÖ- OG HANDELSRETTEN
SPECIELLA DOMSTOLAR FÖR GRÖNLAND 7
STRAFFÖRELÄGGANDEN 8
DOMARKÅREN 8
DOMARNA SOM "HANDLÄGGARE" ELLER
SOM DOMARE 8
Domarnas arbetstider 9
Domarnas lönesituation 9
NÄMNDEMÄN/DOMSM’ND 10
ADVOKATKÅREN 10
ARBETSSÄTT I TVISTEMÅL 11
Domskrivning 11
Tilkendegivelser 12
MERA OM ARBETSSÄTTET 16
DANSKA PROBLEM MED TIDSSPILLAN
I TVISTEMÅL 17
Speciellt om vårdnadsmål 18
LANDSRETTERNA ÅTERFÖRVISAR
INTE GÄRNA MÅL 19
KONSUMENTKLAGENAEVNDER 20
HANTERING AV SMÅMÅL 20
FORDRINGSINDRIVNING 23
EN DANSK OMSTÄNDLIGHET (De använder inte bandspelare) 24
Kvalificerad muntlighet och Extrakter 24
NÅGRA DETALJER 25
RETSAFGIFTER (ANSÖKNINGSAVGIFTER) OCH ADVOKATTAXOR 25
RÄTTSHJÄLP SOM BEVILJATS PART, SOM FÖRLORAR
BETALAR ÄVEN VINNANDE PARTS KOSTNAD 27
KRIMINALREGISTREN 27
EJ MÖJLIGHET TILL TELEFONANVÄNDNING I RÄTTEGÅNG 28
EN ANNAN TYP AV LAGBOK (KARNOV) 29
EG - RÄTT 29
En bra dansk informationsskrift
Bruk av icke ordinarie domare 29
--------------------------
DOMSTOLSLOKALER
Köbenhavns Byret gör med sina sex mycket stora pelare
utanför entréen ett förkrossande intryck. Man förstår att
här skipas mycket rättvisa. Intrycket förstärks av en
minnesplatta utanför, som klargör att här stod stadens
skampåle intill år 1780 samt av inskriptionen på en
bredvidliggande gammal sidobyggnad, tidigare fängelse:
"Till almeent beskyd".
Det var klassicismens stora namn, arkitekten C F Hansen,
som fick uppföra denna domstolsbyggnad 1803 - 16. Det
skedde i Danmarks fattigaste tid, när man var ruinerad
av Köpenhamns brand 1795, kriget med England 1807 och
en statsbankrutt 1813. Samtidigt byggdes ett nytt slott,
en ny slottskyrka och Vor Frue Kirke. Allt byggdes i den
klassicistiska stil, Hansen lärt i Paris innan han kort
före den franska revolutionen blev hemkallad till
Danmark.
Domhusets stränghet står i kontrast till den eleganta
Caritasfontänen utanför, där köpenhamnarna förr hämtade
sitt vatten och där det fortfarande vid kungliga
födelsedagar dansar guldäpplen på vattenstrålarna.
Har man väl kommit in lindras det pompösa intrycket
genast av att fastigheten myllrar av intressanta
huskroppar med mellanliggande innegårdar och av den
rikliga, högkvalitativa konstnärliga utsmyckningen.
Tavlorna är från alla skeden i Danmarks utveckling.
Förre byretspresidenten Bitsch's tilltag att låta måla
entréhallen pompejanskt röd i stället för i mera
passande klassiskt vitgrått orsakade dels strid med de
antikvariska myndigheterna, dels några bejublade
kupletter av dommeren Jörgen Rönnow, med bl a följande
avslutning:
... er det bare klasse eller kitsch
Her vil eftertiden
savne vores viden:
Det er hverken klasse eller kitsch - men Bitsch!
Byretten kan ändå inte riktigt tävla med Östre Landsret
när det gäller konstnärlighet.
Östre Landsrets byggnad vid Bredgade i Köpenhamns
centrum visar utåt en normalt vacker 1700-talsfasad.
Inuti är byggnaden ett museum i skönhet och estetik.
Huset byggdes som och var operahus 1702 - 1708. Efter
att ha tjänat som militärkasern, efter Christiansborgs
brand som riksdagshus 1884-1918, samt som nödlasarett
när spanska sjukan härjade, övertogs huset av
landsretten 1919. Det var samma år som retsplejeloven
tillkom, varför båda firade 75-årsjubileum i år.
Byggnaden är sedan 1980 ombyggd och renoverad av
arkitekten Alex Poulsen.
Sedan 1978 satsar landsretten på att smycka sina lokaler
med konst. Med hjälp av ett stort antal offentliga och
privata fonder har man kunnat lägga ned många millioner
danska kr på utsmyckningen.
Drivande kraft när det gäller det konstnärliga har varit
landsretspresidenten Kurt Haulrig. Han säger: "Vi har
velat få en vacker och värdig inramning, mildra
besökarnas nervositet, låta konstnärerna visa sin konst.
Nu kommer många bara för att se konstverken".
Under 1800-talet byggde danskarna många
domstolsbyggnader i historiserande stil. Tingshuset i
Hilleröd är ett vackert exempel från 1888. Många gånger
byggdes husen som kombinerade domstols-, rådhus- och
arrestlokaler. När de kommunala administrationerna växte
flyttade kommunerna ut och domstolarna blev kvar. Som
bekant var det tvärtom i Sverige. Här kastade kommunerna
ut domstolarna ur de gamla rådhusbyggnaderna.
Förhållandet åskådliggör vilken syn man har på
rättsväsendet.