Redaktör: Bo Severin
Sajten upplagd jan. 2009
Kontakt: verbalt@tele2.se
LANDSRETTERNA ÅTERFÖRVISAR INTE TVISTEMÅL
När man i landsretterna får en annan uppfattning än
underrätten, t ex om vilken bevisning som borde ha förts
där, löser man inte problemet genom att återförvisa
saken till underrätten. Det är otänkbart, I stället
avhjälper landsretten själv det eventuella felet.
Inställningen framstår som typisk. Man löser problem och
uppgifter med så litet formalism och byråkrati som
möjligt. Man tycks anse att några droppar hänsyn till
det enskilda fallet inte är detsamma som att öppna
dammluckorna för total regellöshet.
För mina danska vänner har jag berättat om några svenska
återförvisningsfall. Ett av dem gällde en bilköpare,
som ville lämna tillbaka sin nya dyrbara bil till
försäljaren, därför att det skulle ha bildats imma på
insidan av vindrutan. Bilen undersöktes sju gånger av
verkstaden utan att man fann något fel på den. Den fick
därefter undergå omfattande prov i klimatkammare,
likaledes utan att något fel kunde upptäckas. Köparen
vägrade att låta bilen undersökas av opartisk verkstad.
Köparen tillstod att problemen med imma upphörde om han
satte bilens ventilation i funktion. Köparen ville höra
två vittnen, vilka tillfälligtvis hade passerat bilen,
till styrkande av att det vid dessa tillfällen hade
varit imma på insidan av vindrutan. Målet avgjordes av
undertecknad till köparens nackdel, dessvärre utan att
jag lät höra de två vittnena. Hovrätten återförvisade
målet på den grund att vittnena skulle kunna ha lämnat
värdefull information samt därför att det skulle ha
varit ett brott mot instansordningens princip att höra
dessa vittnen först i hovrätten. Förmodligen gjorde
hovrätten en jämförelse med situationen där man
bevisligen har mögel och svamp i ett hus, men inte kan
finna själva grundorsaken.
Mina danska intervjuobjekt har samstämmigt förklarat att
någon återförvisning inte skulle ha skett i Danmark i
sådana fall. Om en byret har ansett bevisning som onödig
betraktas det inte som rättegångsfel, även om
landsretten skulle stanna för en annan uppfattning. De
återförvisningar, som sker, gäller nästan undantagslöst
fall där underrätten har råkat få fel sammansättning vid
målets avgörande. Detta kan inträffa t ex när åklagaren
eller den tilltalade ändrar ståndpunkt under en rätte
gång i brottmål. Ytterligare ett fall är om den tillta
lade inte haft försvarare när detta varit föreskrivet i
lag. Retsplejeloven innehåller bestämmelser om återför
visning enbart betr brottmål.
Under några månader har jag haft tillfälle att studera
det danska rättssystemet. Studierna har möjliggjorts
genom bidrag från Nordiska Rådet, Domstolsverket och
Lunds tingsrätt. Nedan följer en sammanställning av mina
intryck, blandade med personliga reflektioner.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
DOMSTOLSLOKALER 2
DOMSTOLARNAS STÄLLNING 3
BYRETTERNAS DOMKRETSAR 3
DE DANSKA DOMSTOLARNA HAR EN ANNAN
SAMMANSÄTTNING ÄN DE SVENSKA 4
ANVÄNDNING AV JURYSYSTEM I
GRÖVRE BROTTMÅL, S K NAEVNINGERET 4
SKIFTERET 5
FOGEDRET 5
SÖ- OG HANDELSRETTEN
SPECIELLA DOMSTOLAR FÖR GRÖNLAND 7
STRAFFÖRELÄGGANDEN 8
DOMARKÅREN 8
DOMARNA SOM "HANDLÄGGARE" ELLER
SOM DOMARE 8
Domarnas arbetstider 9
Domarnas lönesituation 9
NÄMNDEMÄN/DOMSM’ND 10
ADVOKATKÅREN 10
ARBETSSÄTT I TVISTEMÅL 11
Domskrivning 11
Tilkendegivelser 12
MERA OM ARBETSSÄTTET 16
DANSKA PROBLEM MED TIDSSPILLAN
I TVISTEMÅL 17
Speciellt om vårdnadsmål 18
LANDSRETTERNA ÅTERFÖRVISAR
INTE GÄRNA MÅL 19
KONSUMENTKLAGENAEVNDER 20
HANTERING AV SMÅMÅL 20
FORDRINGSINDRIVNING 23
EN DANSK OMSTÄNDLIGHET (De använder inte bandspelare) 24
Kvalificerad muntlighet och Extrakter 24
NÅGRA DETALJER 25
RETSAFGIFTER (ANSÖKNINGSAVGIFTER) OCH ADVOKATTAXOR 25
RÄTTSHJÄLP SOM BEVILJATS PART, SOM FÖRLORAR
BETALAR ÄVEN VINNANDE PARTS KOSTNAD 27
KRIMINALREGISTREN 27
EJ MÖJLIGHET TILL TELEFONANVÄNDNING I RÄTTEGÅNG 28
EN ANNAN TYP AV LAGBOK (KARNOV) 29
EG - RÄTT 29
En bra dansk informationsskrift
Bruk av icke ordinarie domare 29
--------------------------
DOMSTOLSLOKALER
Köbenhavns Byret gör med sina sex mycket stora pelare
utanför entréen ett förkrossande intryck. Man förstår att
här skipas mycket rättvisa. Intrycket förstärks av en
minnesplatta utanför, som klargör att här stod stadens
skampåle intill år 1780 samt av inskriptionen på en
bredvidliggande gammal sidobyggnad, tidigare fängelse:
"Till almeent beskyd".
Det var klassicismens stora namn, arkitekten C F Hansen,
som fick uppföra denna domstolsbyggnad 1803 - 16. Det
skedde i Danmarks fattigaste tid, när man var ruinerad
av Köpenhamns brand 1795, kriget med England 1807 och
en statsbankrutt 1813. Samtidigt byggdes ett nytt slott,
en ny slottskyrka och Vor Frue Kirke. Allt byggdes i den
klassicistiska stil, Hansen lärt i Paris innan han kort
före den franska revolutionen blev hemkallad till
Danmark.
Domhusets stränghet står i kontrast till den eleganta
Caritasfontänen utanför, där köpenhamnarna förr hämtade
sitt vatten och där det fortfarande vid kungliga
födelsedagar dansar guldäpplen på vattenstrålarna.
Har man väl kommit in lindras det pompösa intrycket
genast av att fastigheten myllrar av intressanta
huskroppar med mellanliggande innegårdar och av den
rikliga, högkvalitativa konstnärliga utsmyckningen.
Tavlorna är från alla skeden i Danmarks utveckling.
Förre byretspresidenten Bitsch's tilltag att låta måla
entréhallen pompejanskt röd i stället för i mera
passande klassiskt vitgrått orsakade dels strid med de
antikvariska myndigheterna, dels några bejublade
kupletter av dommeren Jörgen Rönnow, med bl a följande
avslutning:
... er det bare klasse eller kitsch
Her vil eftertiden
savne vores viden:
Det er hverken klasse eller kitsch - men Bitsch!
Byretten kan ändå inte riktigt tävla med Östre Landsret
när det gäller konstnärlighet.
Östre Landsrets byggnad vid Bredgade i Köpenhamns
centrum visar utåt en normalt vacker 1700-talsfasad.
Inuti är byggnaden ett museum i skönhet och estetik.
Huset byggdes som och var operahus 1702 - 1708. Efter
att ha tjänat som militärkasern, efter Christiansborgs
brand som riksdagshus 1884-1918, samt som nödlasarett
när spanska sjukan härjade, övertogs huset av
landsretten 1919. Det var samma år som retsplejeloven
tillkom, varför båda firade 75-årsjubileum i år.
Byggnaden är sedan 1980 ombyggd och renoverad av
arkitekten Alex Poulsen.
Sedan 1978 satsar landsretten på att smycka sina lokaler
med konst. Med hjälp av ett stort antal offentliga och
privata fonder har man kunnat lägga ned många millioner
danska kr på utsmyckningen.
Drivande kraft när det gäller det konstnärliga har varit
landsretspresidenten Kurt Haulrig. Han säger: "Vi har
velat få en vacker och värdig inramning, mildra
besökarnas nervositet, låta konstnärerna visa sin konst.
Nu kommer många bara för att se konstverken".
Under 1800-talet byggde danskarna många
domstolsbyggnader i historiserande stil. Tingshuset i
Hilleröd är ett vackert exempel från 1888. Många gånger
byggdes husen som kombinerade domstols-, rådhus- och
arrestlokaler. När de kommunala administrationerna växte
flyttade kommunerna ut och domstolarna blev kvar. Som
bekant var det tvärtom i Sverige. Här kastade kommunerna
ut domstolarna ur de gamla rådhusbyggnaderna.
Förhållandet åskådliggör vilken syn man har på
rättsväsendet.