     NÄMNDEMÄN/DOMSMAEND

    Jag har haft tillfälle att vara närvarande vid ett antal

    överläggningar med domsmaend. Det fungerar i huvudsak på

    samma sätt som i Sverige. Domsmaenden har var sin röst,

    lika med domaren, och rätt att anmäla avvikande mening,

    men de avvikande meningarna är inte offentliga på samma

    sätt som i Sverige.

    När ett ordinärt brottmål, där den åtalade förnekar

    brott, överklagas till landsret består landsretten av

    tre juristdomare och tre domsmaend.

Under några månader har jag haft tillfälle att studera det danska rättssystemet. Studierna har möjliggjorts genom bidrag från Nordiska Rådet, Domstolsverket och Lunds tingsrätt. Nedan följer en sammanställning av mina intryck, blandade med personliga reflektioner. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. DOMSTOLSLOKALER 2 DOMSTOLARNAS STÄLLNING 3 BYRETTERNAS DOMKRETSAR 3 DE DANSKA DOMSTOLARNA HAR EN ANNAN SAMMANSÄTTNING ÄN DE SVENSKA 4 ANVÄNDNING AV JURYSYSTEM I GRÖVRE BROTTMÅL, S K NAEVNINGERET 4 SKIFTERET 5 FOGEDRET 5 SÖ- OG HANDELSRETTEN SPECIELLA DOMSTOLAR FÖR GRÖNLAND 7 STRAFFÖRELÄGGANDEN 8 DOMARKÅREN 8 DOMARNA SOM "HANDLÄGGARE" ELLER SOM DOMARE 8 Domarnas arbetstider 9 Domarnas lönesituation 9 NÄMNDEMÄN/DOMSM’ND 10 ADVOKATKÅREN 10 ARBETSSÄTT I TVISTEMÅL 11 Domskrivning 11 Tilkendegivelser 12 MERA OM ARBETSSÄTTET 16 DANSKA PROBLEM MED TIDSSPILLAN I TVISTEMÅL 17 Speciellt om vårdnadsmål 18 LANDSRETTERNA ÅTERFÖRVISAR INTE GÄRNA MÅL 19 KONSUMENTKLAGENAEVNDER 20 HANTERING AV SMÅMÅL 20 FORDRINGSINDRIVNING 23 EN DANSK OMSTÄNDLIGHET (De använder inte bandspelare) 24 Kvalificerad muntlighet och Extrakter 24 NÅGRA DETALJER 25 RETSAFGIFTER (ANSÖKNINGSAVGIFTER) OCH ADVOKATTAXOR 25 RÄTTSHJÄLP SOM BEVILJATS PART, SOM FÖRLORAR BETALAR ÄVEN VINNANDE PARTS KOSTNAD 27 KRIMINALREGISTREN 27 EJ MÖJLIGHET TILL TELEFONANVÄNDNING I RÄTTEGÅNG 28 EN ANNAN TYP AV LAGBOK (KARNOV) 29 EG - RÄTT 29 En bra dansk informationsskrift Bruk av icke ordinarie domare 29 -------------------------- DOMSTOLSLOKALER Köbenhavns Byret gör med sina sex mycket stora pelare utanför entréen ett förkrossande intryck. Man förstår att här skipas mycket rättvisa. Intrycket förstärks av en minnesplatta utanför, som klargör att här stod stadens skampåle intill år 1780 samt av inskriptionen på en bredvidliggande gammal sidobyggnad, tidigare fängelse: "Till almeent beskyd". Det var klassicismens stora namn, arkitekten C F Hansen, som fick uppföra denna domstolsbyggnad 1803 - 16. Det skedde i Danmarks fattigaste tid, när man var ruinerad av Köpenhamns brand 1795, kriget med England 1807 och en statsbankrutt 1813. Samtidigt byggdes ett nytt slott, en ny slottskyrka och Vor Frue Kirke. Allt byggdes i den klassicistiska stil, Hansen lärt i Paris innan han kort före den franska revolutionen blev hemkallad till Danmark. Domhusets stränghet står i kontrast till den eleganta Caritasfontänen utanför, där köpenhamnarna förr hämtade sitt vatten och där det fortfarande vid kungliga födelsedagar dansar guldäpplen på vattenstrålarna. Har man väl kommit in lindras det pompösa intrycket genast av att fastigheten myllrar av intressanta huskroppar med mellanliggande innegårdar och av den rikliga, högkvalitativa konstnärliga utsmyckningen. Tavlorna är från alla skeden i Danmarks utveckling. Förre byretspresidenten Bitsch's tilltag att låta måla entréhallen pompejanskt röd i stället för i mera passande klassiskt vitgrått orsakade dels strid med de antikvariska myndigheterna, dels några bejublade kupletter av dommeren Jörgen Rönnow, med bl a följande avslutning: ... er det bare klasse eller kitsch Her vil eftertiden savne vores viden: Det er hverken klasse eller kitsch - men Bitsch! Byretten kan ändå inte riktigt tävla med Östre Landsret när det gäller konstnärlighet. Östre Landsrets byggnad vid Bredgade i Köpenhamns centrum visar utåt en normalt vacker 1700-talsfasad. Inuti är byggnaden ett museum i skönhet och estetik. Huset byggdes som och var operahus 1702 - 1708. Efter att ha tjänat som militärkasern, efter Christiansborgs brand som riksdagshus 1884-1918, samt som nödlasarett när spanska sjukan härjade, övertogs huset av landsretten 1919. Det var samma år som retsplejeloven tillkom, varför båda firade 75-årsjubileum i år. Byggnaden är sedan 1980 ombyggd och renoverad av arkitekten Alex Poulsen. Sedan 1978 satsar landsretten på att smycka sina lokaler med konst. Med hjälp av ett stort antal offentliga och privata fonder har man kunnat lägga ned många millioner danska kr på utsmyckningen. Drivande kraft när det gäller det konstnärliga har varit landsretspresidenten Kurt Haulrig. Han säger: "Vi har velat få en vacker och värdig inramning, mildra besökarnas nervositet, låta konstnärerna visa sin konst. Nu kommer många bara för att se konstverken". Under 1800-talet byggde danskarna många domstolsbyggnader i historiserande stil. Tingshuset i Hilleröd är ett vackert exempel från 1888. Många gånger byggdes husen som kombinerade domstols-, rådhus- och arrestlokaler. När de kommunala administrationerna växte flyttade kommunerna ut och domstolarna blev kvar. Som bekant var det tvärtom i Sverige. Här kastade kommunerna ut domstolarna ur de gamla rådhusbyggnaderna. Förhållandet åskådliggör vilken syn man har på rättsväsendet.