Redaktör: Bo Severin
Sajten upplagd jan. 2009
Kontakt: verbalt@tele2.se
SKIFTERET
Till byretterna hör skifteretter, ungefär som
bouppteckningsavdelningar eller inskrivningsmyndigheter
hos oss. Där hanterar man bodelningar och arvskiften. En
grundläggande skillnad är att dessa förrättningar skötes
av skifterettens personal, så länge inte
rättsinnehavarna enar sig om att sköta saken själva. I
Sverige är det ju tvärtom. Där är det de inblandade som
får ta initiativ till att bodelningsförrättare eller
arvskiftesförrättare utses. Till uppgiften utses så gott
som alltid advokat, men tjänsteman i bank kan t ex också
komma i fråga.
I Danmark föreligger en utredning, som föreslår att
själva arbetet med skiften alltid skall läggas ut på
advokater. Grundtanken, att skiftet handläggs under
offentlig kontroll, kvarstår. Såsom motiv för att
bibehålla nuvarande ordning anföres bl a:
- Om dödsboet är insolvent bör avvecklingen handhas av
en kvalificerad boutredare.
- osäkerhet om vika som är arvingar, och om hur arvet
skall fördelas bör leda till kontroll av vem, som
under utredningstiden skall disponera boet.
- skattemyndigheterna skall kunna kontrollera att
bouppteckningen stämmer med uppgifterna om den dödes
förmögenhetsförhållanden och att tillgångarna är rätt
värderade samt i övrigt tillvarata samhällets intressen.
Det är min uppfattning, att man med det svenska systemet
riskerar att bodelägare får avstå från vad som är rätt,
eftersom flertalet inblandade saknar kunskaper på
området.
Skifteretterna hanterar även konkurser, utom i
Köpenhamnsområdet, där de hör under Sö- og
Handelsretten. I fråga om konkurser är att märka att
staten inte har någon förmånsrätt i konkurs enligt dansk
lag.
I skifteretten kan man få hjälp att upprätta testamente.
I samband därmed kontrollerar handläggaren att testator
är vid vad vi kallar sunt och fullt förstånd.
Testamentet kan deponeras hos skifteretten. Hos
Köbenhavns byret registreras existensen av sålunda
deponerade testamenten för hela Danmark.
Det sägs ibland att brottet undertryckande av urkund
sannolikt är mycket vanligt förekommande i Sverige och
att det är arvingar som hastigt skaffar undan
påträffade, men för dem ofördelaktiga testamenten. Vad
som är sanning i detta kan inte utredas. Det är
emellertid förvånande att det svenska rättsväsendet inte
tillhandahåller lätt tillgänglig hjälp med upprättande
och förvaring av testamenten.
Enligt uppgift inkasserar skifteretterna i Danmark
avgifter, som väl täcker kostnaderna. Det intryck jag
fick vid besök hos skifteretten vid Köbenhavns Byret,
var att arbetet förlöpte smidigt och effektigt.
Under några månader har jag haft tillfälle att studera
det danska rättssystemet. Studierna har möjliggjorts
genom bidrag från Nordiska Rådet, Domstolsverket och
Lunds tingsrätt. Nedan följer en sammanställning av mina
intryck, blandade med personliga reflektioner.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
DOMSTOLSLOKALER 2
DOMSTOLARNAS STÄLLNING 3
BYRETTERNAS DOMKRETSAR 3
DE DANSKA DOMSTOLARNA HAR EN ANNAN
SAMMANSÄTTNING ÄN DE SVENSKA 4
ANVÄNDNING AV JURYSYSTEM I
GRÖVRE BROTTMÅL, S K NAEVNINGERET 4
SKIFTERET 5
FOGEDRET 5
SÖ- OG HANDELSRETTEN
SPECIELLA DOMSTOLAR FÖR GRÖNLAND 7
STRAFFÖRELÄGGANDEN 8
DOMARKÅREN 8
DOMARNA SOM "HANDLÄGGARE" ELLER
SOM DOMARE 8
Domarnas arbetstider 9
Domarnas lönesituation 9
NÄMNDEMÄN/DOMSM’ND 10
ADVOKATKÅREN 10
ARBETSSÄTT I TVISTEMÅL 11
Domskrivning 11
Tilkendegivelser 12
MERA OM ARBETSSÄTTET 16
DANSKA PROBLEM MED TIDSSPILLAN
I TVISTEMÅL 17
Speciellt om vårdnadsmål 18
LANDSRETTERNA ÅTERFÖRVISAR
INTE GÄRNA MÅL 19
KONSUMENTKLAGENAEVNDER 20
HANTERING AV SMÅMÅL 20
FORDRINGSINDRIVNING 23
EN DANSK OMSTÄNDLIGHET (De använder inte bandspelare) 24
Kvalificerad muntlighet och Extrakter 24
NÅGRA DETALJER 25
RETSAFGIFTER (ANSÖKNINGSAVGIFTER) OCH ADVOKATTAXOR 25
RÄTTSHJÄLP SOM BEVILJATS PART, SOM FÖRLORAR
BETALAR ÄVEN VINNANDE PARTS KOSTNAD 27
KRIMINALREGISTREN 27
EJ MÖJLIGHET TILL TELEFONANVÄNDNING I RÄTTEGÅNG 28
EN ANNAN TYP AV LAGBOK (KARNOV) 29
EG - RÄTT 29
En bra dansk informationsskrift
Bruk av icke ordinarie domare 29
--------------------------
DOMSTOLSLOKALER
Köbenhavns Byret gör med sina sex mycket stora pelare
utanför entréen ett förkrossande intryck. Man förstår att
här skipas mycket rättvisa. Intrycket förstärks av en
minnesplatta utanför, som klargör att här stod stadens
skampåle intill år 1780 samt av inskriptionen på en
bredvidliggande gammal sidobyggnad, tidigare fängelse:
"Till almeent beskyd".
Det var klassicismens stora namn, arkitekten C F Hansen,
som fick uppföra denna domstolsbyggnad 1803 - 16. Det
skedde i Danmarks fattigaste tid, när man var ruinerad
av Köpenhamns brand 1795, kriget med England 1807 och
en statsbankrutt 1813. Samtidigt byggdes ett nytt slott,
en ny slottskyrka och Vor Frue Kirke. Allt byggdes i den
klassicistiska stil, Hansen lärt i Paris innan han kort
före den franska revolutionen blev hemkallad till
Danmark.
Domhusets stränghet står i kontrast till den eleganta
Caritasfontänen utanför, där köpenhamnarna förr hämtade
sitt vatten och där det fortfarande vid kungliga
födelsedagar dansar guldäpplen på vattenstrålarna.
Har man väl kommit in lindras det pompösa intrycket
genast av att fastigheten myllrar av intressanta
huskroppar med mellanliggande innegårdar och av den
rikliga, högkvalitativa konstnärliga utsmyckningen.
Tavlorna är från alla skeden i Danmarks utveckling.
Förre byretspresidenten Bitsch's tilltag att låta måla
entréhallen pompejanskt röd i stället för i mera
passande klassiskt vitgrått orsakade dels strid med de
antikvariska myndigheterna, dels några bejublade
kupletter av dommeren Jörgen Rönnow, med bl a följande
avslutning:
... er det bare klasse eller kitsch
Her vil eftertiden
savne vores viden:
Det er hverken klasse eller kitsch - men Bitsch!
Byretten kan ändå inte riktigt tävla med Östre Landsret
när det gäller konstnärlighet.
Östre Landsrets byggnad vid Bredgade i Köpenhamns
centrum visar utåt en normalt vacker 1700-talsfasad.
Inuti är byggnaden ett museum i skönhet och estetik.
Huset byggdes som och var operahus 1702 - 1708. Efter
att ha tjänat som militärkasern, efter Christiansborgs
brand som riksdagshus 1884-1918, samt som nödlasarett
när spanska sjukan härjade, övertogs huset av
landsretten 1919. Det var samma år som retsplejeloven
tillkom, varför båda firade 75-årsjubileum i år.
Byggnaden är sedan 1980 ombyggd och renoverad av
arkitekten Alex Poulsen.
Sedan 1978 satsar landsretten på att smycka sina lokaler
med konst. Med hjälp av ett stort antal offentliga och
privata fonder har man kunnat lägga ned många millioner
danska kr på utsmyckningen.
Drivande kraft när det gäller det konstnärliga har varit
landsretspresidenten Kurt Haulrig. Han säger: "Vi har
velat få en vacker och värdig inramning, mildra
besökarnas nervositet, låta konstnärerna visa sin konst.
Nu kommer många bara för att se konstverken".
Under 1800-talet byggde danskarna många
domstolsbyggnader i historiserande stil. Tingshuset i
Hilleröd är ett vackert exempel från 1888. Många gånger
byggdes husen som kombinerade domstols-, rådhus- och
arrestlokaler. När de kommunala administrationerna växte
flyttade kommunerna ut och domstolarna blev kvar. Som
bekant var det tvärtom i Sverige. Här kastade kommunerna
ut domstolarna ur de gamla rådhusbyggnaderna.
Förhållandet åskådliggör vilken syn man har på
rättsväsendet.