Redaktör: Bo Severin
Sajten upplagd jan. 2009
Kontakt: verbalt@tele2.se
SÖ- OCH HANDELSRETTEN
Sö- og Handelsretten är Danmarks enda specialdomstol.
Den fungerar dels som ett lokalt komplement till såväl
Köbenhavns Byret som Östre Landsret, dels som en i vissa
tvister ensamt behörig domstol för hela Danmark.
Sö- og Handelsretten handlägger sjöförklaringar och
tvister rörande transport, bolag, avtal, marknadsföring,
varumärken, försäkringar, finansiering och förhållandet
mellan arbetsgivare och anställda.
Dessutom handlägger man, vilket väl är mindre känt,
"Straffesager, i hvilke fagkundskab til söforhold skön
nes at vaere af betydning." Därutöver handlägger man
brottmål med stöd av markedsföringsloven.
Till Sö- og Handelsretten är knutet en skifteret, som
för storköbenhavn hanterar konkurser, betalningsinstäl
lelser, tvångsackord, bolagslikvidationer och gäldssane
ring.
Personalen består av 4 juristdomare, 1 justitiesekrete
rare, 12 retsassessorer och dommerfuldmaegtige samt
cirka 90 sakkunniga.
Sammansättningen vid måls avgörande är en juristdomare
och två eller fyra sakkunniga. Avgörande för antalet
sakkunniga är vad ordföranden anser att målet kräver.
Vid utseendet av sakkunniga utgår man från förslag från
olika organisationer inom handel, navigation, fartygs
maskineri, handelsanställda och fartygsanställda. Dom
stolspresidenten utser sedan de sakkunniga bland de
föreslagna, eller, vid behov utanför den kretsen.
De sakkunniga får ingen annan ersättning än vanliga
domsmaend och, efter några års tjänstgöring, riddarkor
set.
Man arbetar i övrigt som byret och landsret, med
ordinaer ret, retsmöder och paragraf 355 - möder. Bruket
av Tilkendegivender är stort, "ellers skulle systemet
falde sammen".
I storköpenhamnsområdet ersätter Sö- og Handelsretten
inom sitt kompetensområde byretterna och Östre lands
rett. I övriga Danmark kan man få mål hänvisade till Sö-
og Handelsretten. När det gäller varumärkes- och mark
nadsföringstvister är Sö- og Handelsretten dock ensamt
behörig för hela landet.
Saker värda mindre än 100 000 hänvisas till byretterna.
Sö- og Handelsretten har i allt väsentligt status som en
landsret, trots att den fungerar som förstainstans.
Således överklagas dess avgöranden direkt till Höjeste
ret, utom såvitt angår avgöranden betr gäldssanering.
Detta gäller oavsett målets storlek eller svårighets
grad. Ordningen anses ha medverkat till att principiella
ställningstaganden inom rättsområdet kunnat träffas
snabbare än eljest.
Med hänsyn till att de ordinära domstolarna har haft
stora svårigheter att komma till rätta med ekonomisk
brottslighet har det hörts röster för att alla sådana mål
skall hänvisas till Sö- og Handelsretten. Alternativt
har man föreslagit att de andra domstolarna vid avgöran
de av sådana mål skall tillföras motsvarande sakkunskap
genom att domsmaenden utses bland sakkunniga. I Sverige
har man för motsvarande fall valt att utöka rätten med
en eller två sakkunniga utöver normalt föreskriven dom
förhet med ordförande och, för detta fall, fem nämnde
män.
Ett tecken på uppskattning för Sö- og Handelsretten
träffade jag av en slump på i Nordisk Speditörförbunds
Almindelige Bestemmelser for Spedition, Transport og
Oplagring, NSAB85. Där föreskriver man skiljedom i
Finland, Norge och Sverige, men inte i Danmark. För
tvister där föreskriver bestämmelserna tvärtom domstols
behandling. Det får antagas bero av existensen av Sö- og
Handelsretten.
Trots att "søforklaring" i menig dansk mans mun betyder
ungefär lögn och förbannad dikt, förefaller Sö- och
Handelsretten att fylla en stor och viktig funktion.
Institutionen vore värt en närmare undersökning.
Under några månader har jag haft tillfälle att studera
det danska rättssystemet. Studierna har möjliggjorts
genom bidrag från Nordiska Rådet, Domstolsverket och
Lunds tingsrätt. Nedan följer en sammanställning av mina
intryck, blandade med personliga reflektioner.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
DOMSTOLSLOKALER 2
DOMSTOLARNAS STÄLLNING 3
BYRETTERNAS DOMKRETSAR 3
DE DANSKA DOMSTOLARNA HAR EN ANNAN
SAMMANSÄTTNING ÄN DE SVENSKA 4
ANVÄNDNING AV JURYSYSTEM I
GRÖVRE BROTTMÅL, S K NAEVNINGERET 4
SKIFTERET 5
FOGEDRET 5
SÖ- OG HANDELSRETTEN
SPECIELLA DOMSTOLAR FÖR GRÖNLAND 7
STRAFFÖRELÄGGANDEN 8
DOMARKÅREN 8
DOMARNA SOM "HANDLÄGGARE" ELLER
SOM DOMARE 8
Domarnas arbetstider 9
Domarnas lönesituation 9
NÄMNDEMÄN/DOMSM’ND 10
ADVOKATKÅREN 10
ARBETSSÄTT I TVISTEMÅL 11
Domskrivning 11
Tilkendegivelser 12
MERA OM ARBETSSÄTTET 16
DANSKA PROBLEM MED TIDSSPILLAN
I TVISTEMÅL 17
Speciellt om vårdnadsmål 18
LANDSRETTERNA ÅTERFÖRVISAR
INTE GÄRNA MÅL 19
KONSUMENTKLAGENAEVNDER 20
HANTERING AV SMÅMÅL 20
FORDRINGSINDRIVNING 23
EN DANSK OMSTÄNDLIGHET (De använder inte bandspelare) 24
Kvalificerad muntlighet och Extrakter 24
NÅGRA DETALJER 25
RETSAFGIFTER (ANSÖKNINGSAVGIFTER) OCH ADVOKATTAXOR 25
RÄTTSHJÄLP SOM BEVILJATS PART, SOM FÖRLORAR
BETALAR ÄVEN VINNANDE PARTS KOSTNAD 27
KRIMINALREGISTREN 27
EJ MÖJLIGHET TILL TELEFONANVÄNDNING I RÄTTEGÅNG 28
EN ANNAN TYP AV LAGBOK (KARNOV) 29
EG - RÄTT 29
En bra dansk informationsskrift
Bruk av icke ordinarie domare 29
--------------------------
DOMSTOLSLOKALER
Köbenhavns Byret gör med sina sex mycket stora pelare
utanför entréen ett förkrossande intryck. Man förstår att
här skipas mycket rättvisa. Intrycket förstärks av en
minnesplatta utanför, som klargör att här stod stadens
skampåle intill år 1780 samt av inskriptionen på en
bredvidliggande gammal sidobyggnad, tidigare fängelse:
"Till almeent beskyd".
Det var klassicismens stora namn, arkitekten C F Hansen,
som fick uppföra denna domstolsbyggnad 1803 - 16. Det
skedde i Danmarks fattigaste tid, när man var ruinerad
av Köpenhamns brand 1795, kriget med England 1807 och
en statsbankrutt 1813. Samtidigt byggdes ett nytt slott,
en ny slottskyrka och Vor Frue Kirke. Allt byggdes i den
klassicistiska stil, Hansen lärt i Paris innan han kort
före den franska revolutionen blev hemkallad till
Danmark.
Domhusets stränghet står i kontrast till den eleganta
Caritasfontänen utanför, där köpenhamnarna förr hämtade
sitt vatten och där det fortfarande vid kungliga
födelsedagar dansar guldäpplen på vattenstrålarna.
Har man väl kommit in lindras det pompösa intrycket
genast av att fastigheten myllrar av intressanta
huskroppar med mellanliggande innegårdar och av den
rikliga, högkvalitativa konstnärliga utsmyckningen.
Tavlorna är från alla skeden i Danmarks utveckling.
Förre byretspresidenten Bitsch's tilltag att låta måla
entréhallen pompejanskt röd i stället för i mera
passande klassiskt vitgrått orsakade dels strid med de
antikvariska myndigheterna, dels några bejublade
kupletter av dommeren Jörgen Rönnow, med bl a följande
avslutning:
... er det bare klasse eller kitsch
Her vil eftertiden
savne vores viden:
Det er hverken klasse eller kitsch - men Bitsch!
Byretten kan ändå inte riktigt tävla med Östre Landsret
när det gäller konstnärlighet.
Östre Landsrets byggnad vid Bredgade i Köpenhamns
centrum visar utåt en normalt vacker 1700-talsfasad.
Inuti är byggnaden ett museum i skönhet och estetik.
Huset byggdes som och var operahus 1702 - 1708. Efter
att ha tjänat som militärkasern, efter Christiansborgs
brand som riksdagshus 1884-1918, samt som nödlasarett
när spanska sjukan härjade, övertogs huset av
landsretten 1919. Det var samma år som retsplejeloven
tillkom, varför båda firade 75-årsjubileum i år.
Byggnaden är sedan 1980 ombyggd och renoverad av
arkitekten Alex Poulsen.
Sedan 1978 satsar landsretten på att smycka sina lokaler
med konst. Med hjälp av ett stort antal offentliga och
privata fonder har man kunnat lägga ned många millioner
danska kr på utsmyckningen.
Drivande kraft när det gäller det konstnärliga har varit
landsretspresidenten Kurt Haulrig. Han säger: "Vi har
velat få en vacker och värdig inramning, mildra
besökarnas nervositet, låta konstnärerna visa sin konst.
Nu kommer många bara för att se konstverken".
Under 1800-talet byggde danskarna många
domstolsbyggnader i historiserande stil. Tingshuset i
Hilleröd är ett vackert exempel från 1888. Många gånger
byggdes husen som kombinerade domstols-, rådhus- och
arrestlokaler. När de kommunala administrationerna växte
flyttade kommunerna ut och domstolarna blev kvar. Som
bekant var det tvärtom i Sverige. Här kastade kommunerna
ut domstolarna ur de gamla rådhusbyggnaderna.
Förhållandet åskådliggör vilken syn man har på
rättsväsendet.