DIVERSE: Kriminalregister, Ej telefonanvändning, Karnovs lovsamling, EG-ret,

Bruk av icke ordinarie domare,

 

KRIMINALREGISTREN

 

    Det  danska kriminalregistret är kanske inte mycket  att

    ta  efter i sig. Det anger t ex bara lagparagraferna och

    innehåller  inte straffbenämningarna i  klartext.  ("Men

    det  vet ju alle vad det drejer sig om!") Men de har  en

    föredömlig broschyr, där alla kan läsa vad som tas med i

    kriminalregistret och hur länge uppgifterna finns  kvar,

    hur  offentligt  det är och hur man gör för att  få  ett

    utdrag betr sig själv.  Den broschyren vore något att ta

    efter.

 

 

    EJ MÖJLIGHET TILL TELEFONANVÄNDNING I RÄTTEGÅNG

 

    I  Danmark kan man inte använda telefonen som hjälpmedel

    vid förhandling.

 

    Min  kommentar:  Den  möjlighet  att använda  telefon  i

    rättegång,  som finns i Sverige,  är utmärkt om det sker

    med  omdöme.  Det är ju inte bra med  vittnesförhör  per

    telefon  om det är fråga om identifikation eller om  det

    kan  bli fråga om ingående frågor för bedömning av vitt­

    nets pålitlighet. Men det är en räddning ibland. Det kan

    vara en polisman,  som är långt borta vid tidpunkten för

    huvudförhandling  eller  det kan var en  bestulen  eller

    misshandlad person,  som sedan länge planerat en  längre

    semesterresa just vid den tidpunkt som kallelsen gäller.

    Rättegången kanske gäller många åtalspunkter,  kanske är

    den  åtalade häktad och man vill inte skjuta på förhand­

    lingen. Samtidigt framstår det som orimligt att förstöra

    oskyldiga eller redan drabbade personers planer.  Då kan

    förhör per telefon vara en utmärkt utväg.

 

    Även  inställelse  som  part via telefon har  visat  sig

    användbart i mindre komplicerade mål.

 

    De svenska reglerna innebär att domaren aldrig har någon

    skyldighet  att tillmötesgå en framställning om rätt att

    medverka per telefon.  När han gör det i brottmål är det

    i  regel efter att ha tillfrågat åklagare och  eventuell

    försvarare.

 

    Det   finns   emellertid  kritik  i  Sverige   mot   att

    möjligheten används för ofta.  Det kan t ex vara målsägande

    och  vittnen,  som beviljas detta därför att de är rädda

    för att möta gärningsmannen.  Resultatet blir gärna  att

    åklagarens bevisning försvagas.

 

    Nedan  följer en avskrift av relevanta paragrafer i  den

    svenska rättegångsbalken.

 

    42 kap.  (Om rättegången i tvistemål)

    10 paragrafen:

    Sammanträde  får  hållas per telefon om det är  lämpligt

    med   hänsyn  till  sammanträdets  ändamål  och   övriga

    omständigheter  eller  om ett sammanträde  inför  rätten

    skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står

    i rimligt förhållande till betydelsen av att sammanträde

    hålls inför rätten.

    -.-

    Förordning om användning av telefon vid rättegång

    2 paragrafen

    Den  som skall delta i rättegång per telefon får  kallas

    till   domstol   eller  någon  annan   myndighet   eller

    inrättning på den ort där han brukar vistas eller på  en

    annan  lämplig  ort.  Företrädesvis bör kallelsen  gälla

    inställelse i tingsrätt eller polismyndighet.

 

    (Min  kommentar:  I  regel ringer vi upp folk  på  deras

    arbetsplats   eller  bostad  i  enlighet  med   tidigare

    överenskommelse.)

 

    42 kap (Om rättegången i tvistemål)

    20 paragrafen

    -.-

 

    Om  muntlig  förberedelse hålls per  telefon,  får  även

    huvudförhandling  i förenklad form hållas per telefon  i

    omedelbart samband med förberedelsen.

    -.-

     43 kap (Om rättegången i tvistemål) 8 paragrafen, samt,

    likalydande  i 46 kapitlet (Om huvudförhandling  i  mål,

    vari allmänt åtal föres) 7 paragrafen:

    -.-

    Bevisning  får vid huvudförhandling tas upp per telefon,

    om det är lämpligt med hänsyn till bevisningens art  och

    övriga  omständigheter  eller om bevisupptagning  enligt

    vanliga   regler   skulle   medföra   kostnader    eller

    olägenheter  som  inte står i rimligt  förhållande  till

    betydelsen  av  att bevisningen tas upp på sådant  sätt.

    Vid  bevisupptagning per telefon gäller inte reglerna  i

    denna  balk  om  kallelser  och  förelägganden  och   om

    påföljder för utevaro.

 

 

    EN ANNAN TYP AV LAGBOK (KARNOV)

 

    Några ord om det danska systemet med Karnovs  lagsamling

    kan  också  vara  på sin plats,  nu när vi skall  få  en

    svensk Karnov.

 

    Karnovs  Lovsamling  utkommer  sedan 1938.  Den  har  en

    grundmurad position med c:a 8 000 abonnenter.  Det unika

    med  Karnov är att den innehåller nästan  alla  gällande

    lagar,  att  de alltid refereras i sammanhängande  skick

    samt att de i själva lagboken är kommenterade av specia­

    lister. - Karnov finns också på datadiskett.

 

    Karnovs  system är tre grundvolymer,  som utkommer  vart

    tredje  år och då är fullständiga.  Love og vigtige  be­

    kendtgörelser är där ordnade systematiskt efter ämnen.

    Band  1-3 utgavs senast 1992.  Band 4 och följande inne­

    håller alla lagar, som därefter ändrats eller är nytill­

    komna.  Noter  hänvisar  till  kungörelser,  prejudikat,

    administrativa beslut och litteratur.

 

    Karnov har vidare alfabetisk register,  uppställt  efter

    lagens nyckelord eller rubrik,  samt kronologiskt regis­

    ter.

 

    Om  alltså den danska motsvarigheten till vår lagbok  är

    betydligt mera omfattande än vår, så är i gengäld övriga

    lagkommentarer mera kortfattade.

 

    Men  de danska domarna förklarar samstämmigt att de i de

    allra flesta fall klarar sig med Karnov.

 

 

    EG - RÄTT

 

    En bra dansk informationsskrift

    Den  1  juli 1992 blev Europakonventionen  om  mänskliga

    rättigheter inkorporerad i dansk lag. Det betyder att de

    danska  domstolarna  nu måste ta omedelbar  hänsyn  till

    konventionen  och  till  vad kommissionen och  domstolen

    för  mänskliga rättigheter i Strasbourg kommer till  för

    resultat.

 

    Reglerna  har  emellertid  indirekt  övat  inflytande  i

    Danmark, liksom i Sverige, sedan mer än 40 år,

 

    För  att underlätta de danska juristernas och inte minst

    domarnas  arbete har Det Danske Center for  Menneskeret­

    tigheder 1994 låtit utarbeta en översikt över fall,  där

    Danmarks Höjesteret tagit ställning till konventionen om

    mänskliga rättigheter,  och till nyare praxis i  Europa­

    domstolen.

 

    Skriften  innehåller  vidare  en förteckning  över  kon­

    trollorganen i Strasbourg och över viktigare  litteratur

    samt  en redogörelse för hur konventionen implementerats

    i dansk rätt.  Den skulle vara av värde även för svenska

    domstolar.

 

 

    Bruk av icke ordinarie domare

    En aktuell fråga är att den danske Höjesteret ifrågasatt

    om  bruket  av  icke ordinarie domare är  förenligt  med

    konventionen om de mänskliga rättigheterna.   Tills  vi­

    dare  har  Höjesteret förklarat en  straffrättsrättegång

    för  ogiltig  på  den grund att den leddes  av  en  icke

    ordinarie   domare   som   vid   tillfället   hade   som

    huvuduppgift   tjänstgöring  vid  justitiedepartementets

    åklagaravdelning.  Men Höjesteret har beställt lagstift­

    ning rörande bruket av icke ordinarie domare  överhuvud.

    Det  är  ett problem,  som vi i Sverige inte kommer  att

    kunna gå förbi.

 

    Det  är  troligt att man i brottmål kommer  att  åberopa

    konventionen även genom att ifrågasätta s k fair  trial.

    Skall  t  ex en dom,  som bygger på bevisning i form  av

    videoinspelade  förhör med målsägande,  kunna rivas  upp

    därför  att den åtalades försvarare inte fick vara  när­

    varande  och ställa frågor vid inspelningen av förhören?

    Detta kan ju få betydelse även i Sverige.

 

    När det gäller Europafrågor i övrigt är bilden svåröver­

    skådlig.  De vanliga frågorna om europasamarbetet föran­-

    leder problem med tulltaxor,  handelshinder o s v  tycks

    man kunna hantera utan större bekymmer. 

 

    ----------